The Kaza Story (forts) – Kvartersbio, musikstudio, rivning med förhinder…

Förra gången jag skrev om vår gamla kvartersbio Kaza, numera musikstudio, stod det i lokaltidningen att den skulle rivas och ersättas av bostadsrätter. Men det fanns hopp, och en protestlista cirkulerade, undertecknad av bland annat såna som växt upp på Palandergatan och kunde minnas både biografen, rullskridskohallen och även EMI-studion, där ”vi hängde utanför och fick autografer från bl.a. Robban Broberg, Sven-Bertil Taube, Olle Åkerfeldt mfl.”

I en kommentar berättade Lennart Elovsson från Hammarby-Skarpnäck hembygdsförening om deras besök i Baggpipe studios 2020. (Punkt två på listan med videodokumentärer. )

I videon pratar ordföranden Torbjörn Hallström om egna och andras minnen från Kaza (bland annat från vår egen Enskedebilder! 😁) Och studiochefen Willem Bleeker berättar om studion, där väldigt många olika musiker kan träffas, eftersom de spelar in samtidigt.

En gång stod Ulf Lundell utanför och rökte tillsammans med Trio me Bumba, och svor över en låt som skivbolaget ville att han skulle göra, men som han inte riktigt tyckte passade honom. Han frågade Trio me Bumba, men de ville inte heller ha den, så till slut kom den ändå med på Lundells platta.

Den hette ”Jag trivs bäst i öppna landskap”.

Bleeker berättar också att det var Marie Fredrikssons familj som hörde av sig efter Maries död och frågade om man kunde ha en minnesplats vid studion, eftersom hon hängt där så ofta. Dit kom sedan människor långväga ifrån.

Även vi råkade hamna där vid en promenad i hembygden och träffade en kvinna, som egentligen velat gå på begravningen, men eftersom den hölls i stillhet hade hon blivit hänvisad hit till minnesplatsen och skrev nu i gästboken.


Vid studiobesöket utlovade Hembygdsföreningen sitt stöd i kampen mot rivningen.

Och det kanske gjorde susen, för nu i april 2022 läser jag i DN att studion i Skärmarbrink räddats från nedläggning – och nu siktar mot nya världshittar: Under tre år har den anrika musikstudion i Skärmarbrink hotats av nedläggning. Nu fortsätter verksamheten i huset där Lady Gaga, Beyoncé, Britney Spears, Rihanna och Abba har skapat ny musik.

Mikael Gordon Solfors, studions styrelseordförande (samt son till jazzsaxofonisten Dexter Gordon) berättar att det är resultatet av två års aktivt arbete, ett fyrtiotal möten och – inte minst – ett upprop underskrivet av över 11 000 människor, många boende i grannskapet.

Det var 1969 som musikbranschen flyttade in här efter bion: Först skivbolaget Abbey Road/EMI, sedan Baggpipe Studios. Listan på de artister och låtskrivare som arbetat här under dessa 53 år rymmer hundratals namn.

Exempelvis har fem av de sju svenska Billboardettorna som skapats i Sverige av svenska artister inspelats här (Björn Skifs och Blue Swedes låt ”Hooked on a feeling” och fyra Roxettelåtar). På det sättet är ju studion ett kulturarv, säger han och tillägger:

Frågar man Beyoncé var Kungliga slottet i Stockholm ligger så tvivlar jag på att hon kan beskriva det. Däremot vet hon mycket väl var Skärmarbrinkstudion är belägen.

Här sjunger Björn Skifs ”Hooked on a feeling”.

Förutom de två stora inspelningssalarna i fastigheten finns tolv mindre studiorum, analoga och digitala arbetsplatser för låtskrivare och producenter. Här skapas musik i alla genrer.

Solfors menar att förklaringen till att utländska och svenska artister sökt sig hit är byggnadens design och akustik. Men också kopplingen till den berömda Abbey Road-studion i London som Beatles gjorde världsberömd:

Abbey Road är vår systerstudio och byggdes redan 1931. Vår studio skapades senare med samma akustiska idéer av brittiska ljudtekniker som kom till Sverige.

Och:

En annan tillgång med det här huset är att våra artister får vara i fred här utanför city.

Lämna en kommentar