När Susanne började i Nytorpsskolan

Ovan: skolstart i Wivalliusskolan 1965 (Picryl)

Susanne från Pelargatan berättar: 1961 började jag i Nytorpsskolan. Samma år började Mamma jobba som ordermottagare på Tekniska Nederlaget, som låg i ett hus bakom skolan. Det var väldigt bra om man glömt tandborsten före tandläkarbesöket, då gick man bara till mamma och knackade på fönsterrutan så fixade hon fram en.

Nytorpsskolan av Ankara (CC BY-SA 3.0), Wikimedia Commons

Kan nog hända att man flirtade till sig någon slant också till något godis eller fralla om det var äcklig mat i plugget. Gröten gick INTE ner frivilligt men med stränga vaktis lärare så sköljdes den ner med mjölk i mängder – fast det tog inte lång stund så kom allt upp igen….bläää. Var det lever på menyn gick jag inte till matsalen över huvud taget, den lukten ….. asså fy donk.

Vad åt vi mer? Lappskojs med rödbetor, rotmos och fläsklägg, bruna bönor med fläsk. Alltid på torsdagar – ärtsoppa med lite pannkaka!

Kåldolmar, isterband, stekt fläsk med löksås, kroppkakor, kalops med kokt potatis, pölsa. Skall erkänna att vissa av dessa rätter hoppade jag inte direkt jämfota över! Jag var väldigt kräsen på mat som liten. Tror morsan någon gång försökte lura mig med små leverbitar i någon gryta. Det blev täta toabesök under den middagen… Men köttbullar och knaperstekt bacon satt förstås aldrig fel.

Brorsan gick också i Nytorp. Han var ju 6 år äldre, men så länge han fanns på skolan var ju det en trygghet för mig som liten parvel på skolgården om det hände något. Till mellanmål efter plugget gjorde vi choklad och några mackor med lite på eller messmör som Brorsan gillade. Mariekex med smör emellan gick också ner i lillmagen. Sen plugga vi … Nä, skoja bara! Brorsan pluggade, jag lajade. Men sen var det dags att skala potatisen innan päronen kom hem. Det var vår uppgift att bidra med till middagen.

När jag börjat plugget och Mamma jobbade åkte jag tunnelbana till Mormor Ebba i Bandhagen. Hon bodde i en etta med kokvrå 3 tr upp och med badkar i källaren som hon fick boka in sig på. En av mina uppgifter var att följa med ner och skrubba henne på ryggen. 70 öre kostade biljetten men jag var tvungen att ”byta spår” vid Gullmarsplan då där var en zongräns, annars skulle biljetten kosta mera. Det var nog så att det var två flugor på smällen: Mormor fick sällskap och jag blev ”passad” på eftermiddagen.

Jag gick och handlade kanelbullar på kondiset. Hos Mormor fick man rota i hennes handväska och kolla i byrålådor och linneskåp. I skåpet fanns det en strutsfjäder som säkerligen någon gång suttit i någon hatt eller så, den var så len och fin. Den är i min ägo ännu. Mormor var pälssömmerska en gång i tiden, när hon bodde i Tranås.

Mormor hade en klädkammare som blev lekutrymme för mig, eller så gick vi till Bandängens lekpark som låg runt hörnet. Där fanns små lekstugor som man kunde få husera i. Mormors syn var inte den bästa, så med min hjälp och uppfinningsrikedom fick hon hjälp av några tejpbitar på kanalratten för att kunna välja/vrida till rätt kanal, så hon kunde byta utan att hamna ute i etern. Jag tror dock att det var P1 som gällde ifrån morgon till kväll, för någon TV kan jag banne mig inte påminna mig att hon hade.

Att min mormor funnits med mig under min uppväxt finns otaliga minnen av. Hon bodde på Maria Prästgårdsgata när jag var liten. Dit fick jag följa henne och då åktes det spårvagn. Stationen låg ungefär där tunnelbaneviadukten är idag i Hammarbybacken. Stationen hette Skogshyddan och det är mycket troligt att vi fick byta spårvagn sen till en som gick mot Södra station.

I Mormors kök var det marmorbänk och en mässingskran med bara kallvatten. I rummet fanns det en kakelugn. Toan var faktiskt en vattenklosett, man drog i en kedja med en porslinsknopp på så spolades det från en tank som satt på väggen.

Hemma hade vi däremot TV, inköpt år 1959. Minns ni programmen?

Andy Pandy

Här kommer Lassie

Humle o Dumle, med kapten Bäckdahl (som spelades av TV-chefen Nils Dahlbeck)

5 reaktioner på ”När Susanne började i Nytorpsskolan

  1. Mycket intressant läsning.

    Jag visste inte att det mycket långt tillbaka, innan tunnelbanan kom till förorterna ”söder om söder”, vid Hammarbybacken funnits en spårvagnshållplats med namnet ”Skogshyddan”. Detta bör ha varit namnet på en villa som låg i närheten av hållplatsen. Innan Skärmarbrink och Johanneshov byggdes alldeles i början av 1940-talet måste det ha varit mycket lantligt över hela detta område.

    Jag har ett synminne av när tunnelbanan byggdes ut från Skanstull mot Skogskyrkogården och vidare mot Skarpnäck och Farsta. Detta bör ha varit när jag var ca 4 år gammal, år 1956. Kan det stämma?

    Hmmm … Läste just nedanstående på Wikipedia:
    ”Stationen [Skärmarbrink] invigdes 1 oktober 1950, då med namnet Hammarby, vilket ändrades till det nuvarande från och med den 17 april 1958. Stationen är en grenstation då Skarpnäcksgrenen och Farstagrenen delar sig vid Skärmarbrink. ”

    Således minns jag totalt fel. Vi flyttade till Burspråksvägen i Mars eller April 1954.
    Undrar så vad detta synminne handlar om då. *suck*

    Vidare kopierat från internet:
    ”Enskedebanan var en förortsbana i Stockholms stad som trafikerades med spårvagn åren 1909-1950. Banan byggdes successivt om under 1930- och 40-talet från konventionell spårvägslinje till att 1950 öppna som Stockholms första moderna tunnelbanelinje.”
    År 1934 fanns det åtminstone en hållplats vid namn Skogshyddan i Hammarbybacken.
    ”Hållplatser 1934
    Skogshyddan, där Hammarbybacken och Arenavägen möts”

    Nu förstår jag ingenting. Susanne, hur kan du då ha åkt spårvagn från Skogshyddan till Södra Bantorget som liten flicka i slutet av 1950-talet?

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Enskedebanan

    Gilla

    1. Vad det gäller att jag åkt spårvagn från Skogshyddan är ju som Du säger INTE troligt!! Det va nog från Skärmarbrink (Hammarby) och att Mormor och jag sen bytte till någon spårvagn inne på söder för att komma till Maria Prästgårdsgatan. Rälsen efter spårvagnen låg kvar i asfalten rätt länge. Cyklade till Eriksdalsbadet och fastnade i rälsen med ena hjulet i backen ner till till Lilla Skansbron och skrapade knäna.

      Gilla

      1. Ah, yes! När jag läste ditt svar hade jag en minnesbild av dessa spårvagnsskenor i gatan längs Hammarbybacken! Var det asfalt? Har ett svagt minne av gatustenar i form av granitkuber. Kan dock ha blandet ihop två olika minnen från mycket länge sedan.

        Gilla

    1. Det var ett STORT misstag. Andra städer – tex. Göteborg; Norrköping – behöll sina spårvagnar!

      I andra länder på kontinenten (Italien; Portugal; Serbien; Ungern; Czechien; Tyskland, Schweitz etc. – också Turkiet) har de moderniserat och uppgraderat sina spårvagnsnät då detta är ett utmärkt system för allmänna kommunikationer i stora städer – i synnerhet om spårvagnarna får en egen ”fil” eller ”bana” och ej blandas med den övriga trafiken.

      https://www.europeanbestdestinations.com/best-of-europe/most-beautiful-trams-in-europe/

      Gilla

Lämna en kommentar