”Skolförsöket” del 1: I nybyggarland vågade man experimentera

45 år efter att vi gick ut nian fick vår klass kontakt igen. Mycket minnessnack blev det. Då dök tanken dök upp att samla och spara våra minnen från uppväxten ”sydost om Söder”, innan de försvinner med oss. Därför startade vi den här bloggen, Enskedebilder.com. Nu hittar alltfler hit med sina minnen och bilder och hjälper till att bygga vidare. 😊 

Välkommen att kontakta oss via ”Vad minns du?” Om du vill få meddelande varje gång nåt nytt dyker upp: Tryck på blå ”Follow-knappen” högst upp till höger, så blir du prenumerant. Och så kan du förstås kommentera inläggen.

I februari berättade vi för Enskede hembygdsförening om vårt gamla plugg. Elisabeth kan skolan, för hon bestämde sig redan i första klass för att bli ”fröken” . Och det blev hon – småningom till och med rektor. Lena är redaktör för Enskedebilder och får nu yrvaket lära sig mer om det spännande skolexperimentet som hon (ovetande) tog del i: försöksskolan/enhetsskolan i Nytorp. Till kaffet berättade Tomas och John-Evert från samma klass anekdoter från sin tid som experimentelever.

Här finns FÖREDRAG-Nytorps enhetsskola-19-02-11 som PDF.

Och här börjar nu en liten ”artikelserie” om försöksskolan: Hur det var tänkt, hur det blev. Och hur det var att vara försökskanin utan att egentligen ha en aning om det.

I boken ”Pionjärår och pionjäranda” intervjuas många lärare, elever och föräldrar om försöksskoleepoken i Stockholm 1945-65. En elev kallar sin skoltid ”Den lyckliga parentesen”: 

Det var vår generation det skulle satsas på efter kriget och det syntes bl a i skolan: Det var vi som gick i nybyggda, ljusa rena skolor, det var vi som fick böckerna gratis, det var vi som fick mat i skolan, som gjorde påkostade skolresor. Vi fick faktiskt en chans att trivas i skolan.

I området runt Nytorp byggdes på 40-talet vad tidningarna kallade ”ultramoderna, idealiska” bostadsområden. Våra föräldrar var alla nybyggare, och det kryllade av barn. En normal familjebostad bestod på den tiden av två rum och kök.

LenaoPeter0028-vardagsrumLenas familj bodde i en etta: ”Jag var äldst. På bilden sitter mamma och vi ungar tillsammans med barnavårdsinspektrisen i vårt enda rum. Några år hade jag nämligen en fosterbror, därefter småningom två småsyskon. Jag sov i kökssoffan tillsammans med min fosterbror (senare med min lillebror), mina föräldrar i rummets bäddsoffa och min lillasyster i en babykorg.

Men när vi flyttat till en trea i Farsta längtade min mamma alltid tillbaka till ettan i Enskede. Många av oss minns föräldrarnas (särskilt mammornas!) tacksamhet över de ljusa, moderna lägenheterna, med varmt vatten, badrum, kylskåp, centralvärme och modern tvättstuga.”

I området byggdes en alldeles ny skola till alla barnen – dessutom en ”enhetsskola”, där det skulle vara enkelt för ALLA som ville att fortsätta att studera – utan att behöva gå över till realskola. Lena: För exempelvis mig hade det naturliga varit att börja hjälpa till med försörjningen så snart som möjligt.

Då är det kanske inte så konstigt om även föräldrarna engagerade sig i den nya skolan.

I 1946 års skolkommission ville man skapa en ny skola för en bättre värld. Kriget var just slut och man ville fostra de unga till demokratiska medborgare. Alla var överens om att fler borde få chansen att läsa vidare – men man var inte enig om hur den nya skolan skulle se ut: Hur länge skulle till exempel eleverna gå i sammanhållna klasser?

Det var bakgrunden till försöksskolan/enhetsskolan, som 1949 startade i nybyggarområdena Björkhagen, Västberga och Nytorp. Diskussionerna om den nya skolan var livliga hela 50-talet, ända tills den 1962 avlöstes den av den nioåriga sammanhållna grundskolan.

Lena började i ettan 1953, i gamla Röda skolan. ”Fast enligt betygen gick jag i “Nytorps folkskola” från ettan t o m femman. I sexan fick läraren på betygsblanketten välja mellan alternativen folkskola/försöksskola. Den ena terminen valde han fel alternativ, och påstod att jag gick i folkskolan:

Betygsblankett

Från och med sjuan gick jag tre år i “försökskolans (enhetsskolans) högstadium”, där jag slutade 1962. Och nu inser jag alltså att försöksverksamheten slutade med mig. Enhetsskolan avlöses då av grundskolan.”

Elisabeths yngre syster har slutbetyg från 9an 1965, och gick alltså de sista åren i grundskolan. På hennes betyg står: “Slutbetyg från grundskola – med undervisning enligt Timplaner och huvudmoment vid försöksverksamhet med nioårig enhetsskola”

Grundskolebetyg
I sjätte klass var det dags för oss enhetskoleelever att välja inriktning till högstadiet. Det kan man läsa  mera om i ”Vårt viktiga val”. Elisabeth har sparat den stora sammanställningen över de viktiga tillvalen. Valen man gjorde i klass 7 och 8 ledde fram till klass 9, som fanns i tre varianter:

  • 9G (Gymnasieförberedande)
  • 9A (Allmän)
  • 9Y (Yrkesförberedande).

Lena gjorde det lätt för sig: ”Jag valde helt enkelt så mycket språk som möjligt, bara för att det var så kul med språk. Och sen behövde man inte göra några fler val.”

En rolig detalj är att trots att enhetsskolan alltså skulle göra det möjligt för alla att plugga vidare verkade man inte riktigt säker på att vi enhetsskoleelever skulle vara lika duktiga som de som gick i realskolan. I engelska, fysik och matematik fick vi välja lättare eller svårare kurs. I instruktionen inför det valet står det att den lätta kursen (alternativkurs 1) ”torde vara lämplig för flertalet elever” medan alternativkurs 2 är avsedd för ”elever som vill skaffa sig en grund för fortsatta studier av teoretisk art.

Alternativkurser
Den misstrogna inställningen utanför enhetsskolan fick vi känna av, som faktiskt fortsatte till gymnasiet. Nu läser jag att man kallade det för ”Enskedesmällen” när enhetsskolelever började på gymnasiet i Enskede tillsammans med dem som avlagt regelrätt realexamen. ”Det utföll mindre väl varför de fortsättningsvis slussades till Kärrtorps försöksgymnasium.”

Elisabeth minns att när hon började i Enskede läroverk fick de redan från början höra: ”Betygen kommer att sänkas ett steg för dem från realskola, två för dem från enhetsskolan.”

Lena gick i Gubbängens läroverk och ser inte någon dykning i betyget. ”Däremot minns jag att lärarna tjatade om hur mycket mer realskoleeleverna kunde. Och jag undrade vad i all världen vi skulle kunna göra åt det. Allra minst i efterhand.” 

Tomas kommer ihåg att en del av flickorna från fina flickskolor fick se sina betyg dala. Men: ”Våra låg kvar – kanske inte på så hög nivå, men oförändrade.” 

I nästa artikel om Skolförsöket berättar vi mer om hur det var att gå i den nya skolan.

Du kanske också har minnen därifrån? Skicka in dem via ”Vad minns du?”, så kommer de med i vår berättelse om enhetsskolan. Och välkommen att kommentera det som redan finns. 


”Skolförsöket” – om Nytorps enhetsskola:

  1. I nybyggarland vågade man experimentera
  2. Så startade den nya ”skolan för alla”. Och lite om den gamla – folkskolan.
  3. Om att gå i en skola som först inte är färdig, sen har för många elever och saknar gymnastiksal
  4. Ibland avlägsnade man sig långt från de gamla katederföreläsningarna…
  5. Grupparbeten och samarbeten
  6. Mer internationellt – Bremen-resan 1961

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s