Vi följer den gamla Dalarövägen – åtminstone fram till Huddinge

Ovan: ”Wäg Charta öfwer Stockholm” 1772, av Jac. Joh. Gyllenborg
[Public domain], via Wikimedia Commons

I början av 1600-talet blev Dalarövägen huvudvägen mellan Stockholm och dess närmaste uthamn Dalarö, och stora delar av den gamla vägsträckan finns fortfarande bevarade i Stockholms och Huddinges kommuner.

Men delar av vägen har funnits mycket längre än så. Söder om gården Skutan i Haninge finns en runhäll och en tusenårig vägbank. Runhällen vid Runmarsvreten är väl synlig från Gamla Dalarövägen och det som finns kvar av inskriptionen påminner om ett brobygge: ”…Gunna lät hugga denna sten och göra denna bro…”.

Dalarövägen_milstolpe
Milstolpe vid Dalarö kanal, av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0], från Wikimedia Commons
År 1777, under landshövding Jacob Johan Gyllenborg, restes milstenar längs hela Dalarövägen.

På 1900-talet rätades vägen eller ersattes av nya trafikleder, bland annat Nynäsvägen. Men med hjälp av de bevarade milstenarna kan man idag rekonstruera nästan hela Dalarövägen. Den första milstenen (½ mil) står inne på Skogskyrkogården nära västra muren och den sista, fyra mil från Stockholm, finns vid Dalarö kanal.

Läs mer om forna tiders mödosamma resande. 

Längst ner på denna sida finns en KARTA, som fungerar även i mobilen. Med utgångspunkt från bland annat Enskede Årsta-Hembygdsförenings årsskrift ”Dalarövägen” har vi på kartan så noggrant som möjligt följt Dalarövägen från Skanstull och fram till gränsen mot Huddinge.

Platserna är ibland ungefärliga och kompletteringar och rättelser välkomnas!

Vägbeskrivning

Dalarövägen började, liksom Göta Landsväg, vid Skanstull. Därifrån följer man kartan. Rödmarkerade platser är röda även på kartan.

  • Utgå från Skansbron, gå Hammarbybacken 100 meter, ta sen trapporna till höger till Skansbacken.

Väster om tunnelbanan ser man Skanskvarn, en väderkvarn av holländsk typ som stått på denna plats sen 1859. Kvarnrörelsen lades ner 1882 och vid 1900-talets början hotade rivning. Men 1930 beslutade Stockholms stad att Skanskvarn skulle kulturskyddas, restaureras och bli restaurang , vilket den fortfarande är.

Skanskvarn_2013
Skanskvarn 2013, av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0], Wikimedia Commons
  • Fortsätt Skansbacken förbi den gamla Kolerakyrkogården.
Kolerakyrkogard-IMG_8885
Kolerakyrkogården 2017 av Ingemar Lindmark

Kolerakyrkogården anlades av Kung Gustav IV Adolf under 1808-1809 års krig, i första hand för ”fattiga och så kallade Politelik” (i arresten avlidna och oidentifierade upphittade lik), och i andra hand för soldater som dött i ”Lantvärnssjukan” (troligen dysenteri). Efter freden begravdes här okända och fattiga människor, speciellt under 1800-talets koleraepidemier, då många dog på kort tid. Kolerakyrkogården användes fram till 1901 som en vanlig begravningsplats för allmänheten.

En bit längre bort låg Galgbacken, som på 1600-talet flyttats dit från Stigberget (”Galgberget”) på Södermalm. Hit fördes de dödsdömda längs Götgatan, där de lär ha fått en sista sup på Källaren Hamburg i hörnet till Folkungagatan.

Karta: Wilhelm Maximilian Carpelan [CC BY-SA 3.0]  via Wikimedia Commons)

Läs mera om Kolerakyrkogården och Galgbacken. Det finns förstås ett antal spökhistorier om Galgbacken, liksom om Kolerakyrkogården och Skanskvarn,  där mjölnarhustruns vålnad sägs släpa sin döde make om nätterna.

  • Gå över Olaus Magnus Väg och följ Nynäsvägen till Burspråksvägen.

På andra sidan Nynäsvägen ligger resterna av vad som skulle blivit Johanneshovs skans. Bygget påbörjades 1859 men avbröts redan 1862, eftersom pengarna var slut och den sortens försvarsverk hade hunnit bli omodernt. Ovanpå skansmurarna byggdes Söderstadion 1928 (då Johanneshovs IP). Läs mer om Johanneshovs IP. Ungefär på platsen för Isstadion låg gården Johanneshov, som var krog från 1725 och revs i slutet av femtiotalet.

Johanneshovs_IP_1960-tal
Johanneshovs IP (vänster) och Johanneshovs isstadion, cirka 1955, okänd fotograf, [Public domain], via Wikimedia
  • Följ Burspråksvägen till Pastellvägen, och ta den till Blåsutvägen. Fortsätt sedan Blåsutvägen ända till Sofielundsvägen.

Skärmarbrinks gård ligger på Blåsutvägen 12 och uppfördes troligen på 1700-talet . På 1800-talet blev det ombyggd till flerbostadshus. Enligt Riksantikvarieämbetet har gården byggnadshistoriskt värde. Först i mitten av 1990-talet moderniserades det med dusch och toalett. Ändå lär det ha varit dagis under sjuttiotalet… Läs mer om hur den ser ut idag.

Skärmarbrinks gård 2017 av Ingemar Lindmark

Blåsut skogvaktarställe från 1768 låg på nuvarande Blåsutvägen 15-18. Det blev senare i tur och ordning krog, slakteri och svingård, soptipp – och tunnelbana. Läs mer om Blåsuts historia.

  • Gå över Sofielundsvägen och fortsätt Röda Backens väg över Skolvägen. Fortsätt parkvägen utmed tunnelbanan till Sandsborg.

Vid Röda Backens väg låg Enskede gamla Röda skola, som byggdes 1903, byggdes ut 1922 och revs 1977. Läs hur det var att gå i Röda skolan.

Privat foto

Den ursprungliga Dalarövägen är numera tunnelbanespår. På andra sidan om den, strax söder om Skolvägen, låg Stora Gungan, som var både gård och krog. Namnet kom av att den sanka marken runt om gungade när man nalkades husen. 1801 byggdes det hus, som 1975 flyttades till Skansen för att på nytt bli krog – åtminstone två av dess tre våningar.

  • Fortsätt till Sandsborgs T-banestation och gå sedan Gamla Dalarövägen som väster om spåret går intill Sandsborgskyrkogården ända ner till Skogskyrkogården.
Gamla-Dalarovagen
Gamla Dalarövägen 2017, av Ingemar Lindmark

Detta var förr en lokalgata. Den ursprungliga Dalarövägens vägbank används nu av tunnelbanan. Söder om Sandsborgskyrkogården låg Sandsborgs krog och värdshus, som revs 1957.

  • Korsa Sockenvägen vid Skogskyrkogårdens T-banestation och följ parkvägen öster om kyrkogården till en öppning i kyrkogårdsmuren.

Skogskyrkogården-parkväg

Skogskyrkogården-milsten
Milsten Skogskyrkogården 2017 av Ingemar Lindmark

Gå in genom den och fortsätt efter drygt 200 meter på Minneslundsvägen. Mellan parkvägen och Minneslundsvägen finns en  milsten.

  • Fortsätt Minneslundsvägen ända till Kapellslingan och följ den åt höger till Bogårdsvägen.

Ända härifrån till Ågesta Broväg följer man i princip den ursprungliga Dalarövägen.

  • Följ Bogårdsvägen söderut till Lilla och Stora Tallkrogen.

Längs den gamla landsvägen mot Dalarö fanns egentligen tre ”Tallkrogar”: Stora Tallkrogen, Lilla Tallkrogen och Gamla Tallkrogen. Krogen Lilla Tallkrogen tillkom troligen i slutet av 1700-talet.

  • Fortsätt Bogårdsvägen ända till dess slut vid Vinthundsvägen. 

På 1700-talet gick Dalarövägen längs västra sidan av nuvarande Skogskyrkogården. Vid dagens motorvägskorsning mellan Nynäsvägen och Tyresövägen, stod värdshuset Lilla Sköndal (även kallat Stora Tallkrogen). Huset, som blev krog 1724, finns kvar än idag.

Värdshuset Lilla Sköndal 2015, av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 4.0], från  Wikimedia Commons 
  • Vid Vinthundsvägen: Fortsätt parkvägen, korsa Tyresövägen och Sköndalsvägen. Fortsätt till Sockerbagarvägen.
  • Följ Sockerbagarvägen fram till Perstorpsvägen, och fortsätt den åt vänster.
Dalarövägen milstolpe, av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0], från Wikimedia Commons

Perstorpsvägen är en del av den gamla landsvägen till Dalarö, och uppkallad efter ett numera försvunnet torp med samma namn.

En milsten som markerar 1/4 mil står i korsningen Perstorpsvägen/Tårtvägen.

Vid Pirogvägen nr 1 låg Eklunds gård med anor från 1700-talet. Gården revs i mitten av 1960-talet.

I korsningen Perstorpsvägen/Sköndalsvägen ligger Sköndalsbro, som funnits åtminstone sen början av 1700-talet.

  • Fortsätt Perstorpsvägen ända till Ågesta Broväg.

Hökarängens Gård har sitt namn efter ”hökare” (dvs specerihandlare) och gav i sin tur stadsdelen Hökarängen sitt namn. Gården är redan 1672 omnämnd som ”Ängen vid Sjöändebro”.

  • Gå bron över Nynäsvägen, sväng vänster in på Mårbackagatan.
  • Fortsätt Mårbackagatan förbi Larsbodatorpet från 1788, numera Larsbodas äldsta bevarade byggnad.
Larsbodatorpet, av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 4.0], från Wikimedia Commons

Intill torpet ligger en f d grindstuga till godset Stortorp. Enligt Stockholms stadsmuseum bildar de ”två äldre torpbyggnaderna från 1700-talet och 1800-talet en anläggning med stora miljöskapande värden”. Enligt Wikipedia nyttjas idag båda byggnader av ”Stockholms Raggarklubb”.

  • Fortsätt till Fryksdalsbacken och ta den till vänster.
    Dalarövägen följde Fryksdalsbacken och sedan nuvarande Magelungsvägen till stadsgränsen mot Huddinge.

Den första helmilastenen (nu försvunnen) stod i Farsta vid Perstorpsvägens bro över Forsån.

Efter Forsån slutar hembygdsföreningens område och årsskrift, men Dalarövägen fortsätter som landsväg i Huddinge och Haninge kommuner genom Trångsund, Länna och Handen och ända ut till Dalarö.


Karta: Vandring längs Dalarövägen

Klicka kartans ”Visa större karta” [ ] för att se kartan i eget fönster. (Länk här) Då ser du även listan över markerade platser. Zooma in och ut med ➕ och ➖ .
Klicka på en markerad plats för att få mera information. Via Google Maps kan du då även få en vägbeskrivning till platsen. Mer om våra kartor. 

Vandringsvägen är utmärkt med vandrare i en svart cirkel, intressanta platser med historisk byggnad i en röd.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s