Femtiotalets leksaker – och Enskedes leksaksaffärer

Bilden ovan är dock från NKs leksaksavdelning 1951,
SvD, Ronninger, Herman (CC-BY)

Anna skickade bilden på dockan och skrev:

Takara, Dakko-Chan2
Takara Dakko-Chan

Apropå leksaker från 1950-talet och in på 60-talet, minns ni Takara Dakko-Chan i svart plast från Japan?

Den svarta dockan (rasism, rasism!) var årets hetaste nyhet 1960. Jag hade en som jag älskade så mycket att jag tog den med mig till skolan. Den såg ut som vore den gjord av lakrits!

Min såg ut som den på bilden, med orange, fransigt plastskynke och ”pärlhalsband”, men den hade örringar av koppar. Denna docka förklarades vara rasistisk någon gång på 1980-talet. Det var det dock aldrig tal om när jag var barn.

Lena visste inte dockans namn, men känner igen bilden: Min lillasyster hade en sån! Man lekte inte med dem, utan hängde dem på exempelvis armen. När man rörde dockans huvud verkade de stora ögonen blinka. Tydligen blev de en enorm succé, även bland vuxna. Det japanska namnet lär betyda ”embraceable” (kramgo?) och i ”My Sweet Embraceable Dakko-chan” berättar en sextiotalsälskare att hon sett en bild från Life Magazine 1960, där en dansare poserar, iklädd raffinerad fjäderprydd bikini – och med en Dakko-Chan kring vristen. Då mindes hon sin mammas docka – fast den var inte uppblåsbar som de andra, utan av plysch.

Lena-o-dockanBrittMarieDet fanns ju andra tveksamma leksaker på den tiden, bland mina gamla bokmärken exempelvis kändes en del motiv riktigt så roliga nu som då…

Och så fanns det ”negerdockor”, fast jag hade ingen sån, utan bildens högt älskade Britt-Marie (döpt efter min bebiskusin). Och det var minsann en märkesdocka, med ”sköldpadda” i nacken.

Bland övriga leksaker jag minns mest är en skamfilad säl på hjul, så stor att man kunde sitta på den, och en fd skyltbebisdocka, mycket olämplig att leka med, för (gips)benen nöttes långsamt ner och fötterna var redan borta när jag fick henne (varifrån?).

Steiff-tigerVarifrån min tiger kom, vet jag däremot precis. Den leksaksaffären låg i Gamla Enskede, runt hörnet från Enskede Kvarn. Leksaksaffären hette möjligen Löfgrens, numera ligger här ett galleri, som jag har besökt vid flera vandringar i Enskede.

Jag tror tigern var en äkta Steiff, för jag vet att den var DYR: kostade över fyrtio kronor! Framför allt minns jag att jag sparade ihop n-ä-s-t-a-n hela summan av min veckopeng. Det tog tid, jag gick ofta och hälsade på min tiger i skyltfönstret, än idag minns jag exakt var fönstret fanns. Nu har min tiger (eller dess släkting) blivit museiföremål, jag hittade den i Stadsmuseets monter och tog bilden.

Men den leksaksaffär jag minns mest är förstås den som låg vägg-i-vägg med vår etta på nedre botten, Skärmarbrinksvägen 1. (Och som jag har denna enda bild av, som jag flitigt använder.)

Enskedebil46Vi sa bara ”Thors”, så jag är inte riktigt säker på det officiella namnet, men på bilden verkar det stå ”Glas Husgeråd” på skylten. Och där såldes, som jag minns det, allt möjligt. Vad det fanns för husgeråd minns jag inte, men själv köpte jag bland annat filmisar och bokmärken där, samt en porslinsfågel till födelsedagspresent åt mamma, som sen stod på bokhyllan i många år.

Och alldeles nyss hittade jag äntligen mer information om Thors! Jag har letat tidigare och hittat ”Thor Hobby” inne i stan, men inte vetat om det är samma Thor. Men nu verkar det som om jag hittat den felande länken – på nätet, förstås! På ”Svenskt MJforum” (om modelljärnvägar) skriver ”Janne” i oktober 2010:

”Jag är född i början av 40-talet och kan tala om att 1948 hade ”farbror Thor” en husgerådsaffär på Skärmarbrinksvägen i Enskede. Han sålde leksaker och Märklin. Jag bodde precis bredvid. Jag suktade efter en Volvolastbil i plåt med styrbara framhjul. Tydligen lyckades jag se väldigt LÄNGTANDE ut, för en helt okänd dam gick in och köpte bilen åt mig!

Senare, när jag ville ha något så fick ”farbror Thor” min veckopeng och när han hade fått så mycket som grejen kostade så fick jag den. Senare flyttade jag till Björkhagen, men jag och mina kompisar vallfärdade ofta till ”Farbror Thor” och tittade på Märklinlok som vi bara kunde drömma om.

Någon gång på 50-talet köpte ”Farbror Thor” ett gammalt ölsjapp i hörnet av Skånegatan och Östgötagatan och ändrade inriktning till bara hobby. Hans fru och senare även sonen arbetade i butiken. Han öppnade också en mindre butik lite längre upp mot Götgatan, men på Skånegatan. ”Farbror Thor” omkom mycket riktigt som beskrivits ovan (av kolmonoxidförgiftning efter att ha kört en kombibil med öppen baklucka). Bilen var en Opel Rekord Hgv. årsmodellen måste ha varit -59 eller -60.

Frun och sonen fortsatte en tid verksamheten. Tyvärr kan jag inte säga exakt när man upphörde. Men jag tvivlar på att dom fanns kvar på 80-talet. Men sonen hette Kjell. Kanske man kan finna honom? Det här blev långt, förlåt, men det väckte starka nostalgisvallningar.”

Och nu när jag vet att det är samma företag det handlar om kan jag följa Thor i tidningsarkivet.

I november 1953 hittar jag flera dagar i sträck den enda annonsen från Enskede”Märklin, el. tåg. Ny kat. m. sv. text. Ins. 0:75 i frim. Thor Hobby, fack 43, Enskede”.

I augusti 58 (samma år som vi flyttade till Farsta) har tydligen även Thor flyttat: En stor annons handlar om THOR HOBBY på Östgötagatan 40, samt Skånegatan 51: ”Fackmannen ger Dig garanti och vederhäftiga upplysningar.” Och i december 1959 visar man, inför julen, ”4 generationer pojkars dröm – MÄRKLIN”.

Thors-annons59

Ett knappt år senare annonseras stolt: ”THOR HOBBY – premiär idag för vår nya affär på Renstiernasgatan 13. Nu 3 affärer på Söder! Östgötagatan 40, Skånegatan 54, Renstiernasgatan 13.” Och: ”En hobbyexpedit måste kunna förbränningsmotorer, vara mekanisk kunnig i allmänhet och veta det mesta om modellbygge av båtar och flygplan.” Oscar Hegert Byggnads AB och Y-man inredningar AB har skött ombyggnad och inredning till ”en tidsmedveten och ändamålsenlig försäljningslokal”. 

I november 61 utökar ”Sveriges största specialaffär för hobbyartiklar och leksaker” och öppnar ny affär i hörnan Östgötag/Skåneg. Även denna gång har Y-man fixat inredningen.

Thors-olycka (2)

Bara knappt fem år senare, den 13 augusti 1966, hittar jag i SvD en notis om dödsfallet, som bekräftar det man trodde i MJForum 2010.

Efter det blir annonserna mindre (mest små platsannonser), men verksamheten verkar ändå fortsätta ett bra tag till.

Först i november 1986 försätter tingsrätten Thor Hobby Aktiebolag, Skånegatan 53, i konkurs.

Men bland oss leksaksköpare och modelljärnvägare verkar minnet av ”farbror Thor”  leva kvar.

4 reaktioner på ”Femtiotalets leksaker – och Enskedes leksaksaffärer

  1. Fantastiska efterforskningar! Riktigt roligt att läsa om leksaksaffären som var så spännande att besöka. Dina berättelser är rena kulturgärningen!! //Staffan Borg

    Gilla

    1. Tack, jag blev jätteglad när jag plötsligt hittade Jannes fantastiska berättelse ovan. (Tyvärr vet jag ju inte vem han är – vi måste ju ha varit grannar, för närmare Thors än vi kunde man inte bo. 🙂 )

      Gilla

  2. Thors leksaksaffär har jag besökt många gånger. Minns framförallt då jag köpte mitt första Märklinlok. Hade sparat länge till 100 kr som det kostade. Oh vilken lycka.
    Efter flytten från Skärmarbrinksvägen besökte jag åtskilliga gånger butiken på Östgötagatan. Jag minns också att sonen hette Kjell men olyckan med Thor själv var en nyhet för mig. Tack för upplysningen!

    Gilla

    1. 100 kr! WOW! På Facebook läste jag om en tjej som inte fick något Märklintåg, eftersom hon var flicka. Hon bestämde sig då för att när hon förlovade sig skulle det vara med någon som hade ett sånt. Och så blev det också!
      Själv nöjde jag mig med min tiger.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s