Om 30-talets självbyggeri – och hur det ser ut idag

Den 17 februari kom så äntligen programmet om huset i Enskede, vars producent tidigt förra våren kontaktade Enskedebilder i sin jakt efter någon som kunde berätta områdets historia. Jag fick veta att det skulle handla om ett hus på Dorpatsvägen och hänvisade blygsamt till hembygdsföreningen för expertis.

Ovan: Kvarteren Krypbönan och Störbönan i Enskede småstugeområde 1931.
Husen på  Finska gatan 28 och 32 är resta.

(Sthlms stads fastighetskontor, Småstugebyrån SMÅA, Public domain)

Avsnittet kallas ”Husdrömmar: 30-talsdröm i Enskede”  och finns att se på SVT Play fram till den 19 september. När kameran zoomar in över området syns det tydligt uppifrån hur lika husen är från gatan – och hur olika tillbyggnader som under årens lopp vuxit fram på baksidan. För det här var inga stora hus från början.

Byggnadsantikvarien Signe berättade om områdets historia. Vid förra sekeskiftet var trångboddheten i Stockholm enorm, flera familjer bodde i samma lägenhet. Något måste göras, och Stockholm stad köpte upp ett antal områden för olika bostadsprojekt. Enskede gård var Stockholms första och största markförvärv utanför tullarna och banade väg för stadens framtida tillväxt söderut.

1909 började man där bygga Sveriges första trädgårdsstad, det som senare kom att kallas för Gamla Enskede, som man kan läsa mera om här. Trädgårdsstaden var ett experiment efter engelsk förebild, och tanken var att arbetare och lägre tjänstemän skulle ha råd att bo där. Förutom den populära Enskedestugan byggdes här både radhus, mindre flerfamiljshus och större hyreshus med butiker i bottenvåningen. Men flerfamiljshusen döptes omgående till ”fläsklådor” och man förstod sig inte på det nya påfundet ”radhus” – de gick inte att sälja, knappt ens att hyra ut. Därför byggdes bara de sex radhuslängorna vid Margaretavägen, som numera är uppskattade (och dyra) boenden.

radhus1

Det visade sig dock att Gamla Enskede var för dyrt för vanliga arbetare. I de nya småstugeområdena som byggdes på 30-talet satsade man därför istället på självbyggeri enligt tysk modell.

Nedan pågår självbyggeri i kvarteret Drängen 7 vid Plantskolevägen i Enskede småstugeområde 1933:

Arbete i kvarteret Drängen 7 vid Plantskolevägen i Enskede sm?
Bild: Stockholms stads fastighetskontor, Småstugebyrån (SMÅA) 1933 (CC BY)

Byggnaderna uppfördes med prefabricerade element och efter ett fåtal typritningar. Till och med husens färgsättning och placering var standardiserade. Inga staket eller plank, utan tomterna skulle omgärdas av häckar av en fastställd höjd. Dessutom skulle egnahemsägaren plantera ett visst solitärträd på en angiven plats framför huset. På en gata skulle alla plantera ett paradisäppelträd, på en annan gata rönn, etc.

Här gräver familjen ut grunden till sitt hus i kvarteret Rödbetan 10 i Enskedes småstugeområde:

Grundgrävning pågår i kvarteret Rödbetan 10 i Enskedes smås
Bild: SMÅA 1930, Stadsmuseet (CC BY)

Staden fixade gator, avlopp och gatlyktor samt pålade tomten. När byggsatsen kom, med färdigisolerade väggar med fönster och dörrar, fick man använda stadens lyftkran för monteringen. Familj, grannar och kompisar hjälpte till.

I september 1931 restes på Enskedefältet den tusende småstugan i Stockholm. Det firades med en liten ceremoni, och i den deltog inte bara ”kolonisterna”, utan även stadsfullmäktige, ledamöter av nämnder och styrelser samt representanter för pressen. De var på en rundtur till större anläggningar och nybyggnader som stadsfullmäktige beslutat om de senaste åren. I bakgrunden på bilden syns de röda bussar sällskapet kommit i.

SvD-Tusendestugan1931a
Bild: Svenska Dagbladet (Public domain)

Under rubriken ”Den tusende småstugan” skriver SvD:

En märklig milstolpe i småstugeområdenas utveckling, som började 1927 och förlidet år hunnit så långt att 602 småstugor uppförts i Enskede och Bromma. Kolonisterna mötte talrikt med musikkår, medan deltagarna i kortegen flockade sig kring den färdiga grunden till den tusende stugan.

Med raska tag reste husets ägare med hjälp av några arbetare upp en av ytterväggarna, en bräcklig plattform restes invid och från denna höll borgarrådet Sandberg ett kort invigningstal.

Därefter slogs en ännu bräckligare brygga över till den nyss uppförda husväggen och man fick bevittna en nästan rörande scen då stadsfullmäktiges åldrade ordförande gick ut på bron och fastspikade en minnestavla på väggen, som för framtida bebyggare skall tälja om det rätt unika jubileet.

SvD-tusendesmåstugan1932 (2)
Bild från SvD

På samma sida i tidningen finns en stor annons: ”Nytt småstugebygge”, där man till Småstugebyrån kan anmäla intresse för planerade stugor. Det finns flera hustyper med 1-2 rum och kök att välja mellan:

I de större typerna finns även möjlighet att inreda ytterligare 1-2 vindsrum. Medeltypen innehåller å nedre botten 1 rum om 22 kvm, ett kök om 13 kvm. I övre våningen kan i denna typ inredas 2 rum. Källare inrymmer tvättstuga, bad, wc, verkstadsrum eller ev garage. Stugan förses med ledningar för elektricitet, gas, vatten och avlopp ävensom med centralvärme. 

Stugan av medeltyp beräknas kosta ca 10 000 kr utan vindsinredning. Av detta erhåller byggaren lån till 90%, resten är egen insats, vilken kan fullgöras genom eget arbete, varvid sålunda någon kontantinsats ej blir erforderlig. Vid tecknande av tomträttskontrakt skall dock erläggas ett års avgäld och medel deponeras för täckande av lagfartskostnader m m, allt till ett sammanlagt belopp av ca 300 kr. Årsomkostnaderna uppgå under de första åren till ca 900 kr, därefter till ej fullt 800 kr.

Området har kallats EPA-fältet, eftersom det rörde sig om enkla bostäder. Nedan bild av tvättstuga kombinerad med badrum.

Inredning i tvättstuga kombinerad med badrum i hus i Enskede sm
Bild: SMÅA 1932 (CC BY-NC-SA)

Här syns en köksinteriör från hus i kvarteret Enskede Gård 17 i Enskede småstugeområde 1935.

Köksinteriör från hus i kvarteret Enskede Gård 17 i Enskede
Bild av Holmén, Erik 1935, Stadsmuseet i Stockholm (CC BY)

De som ville bo i de nya småhusen fick inte vara för rika. En regissör som ville flytta till Enskede blev inte godkänd: Han tjänade 9 000 kronor per år, vilket var för mycket.

Man måste dock klara av en liten insats, ha ett stadigt jobb, och barn. Med egnahemmen ville myndigheterna inte bara belöna skötsamma arbetarfamiljer med ett bra boende, utan även fostra dem genom det ansvar som ett eget hus för med sig.

I ”Husdrömmar” tar byggnadsantikvarien reda på att familjen som 1931-32 byggde huset på Dorpatsvägen hette Nilsson och bestod av rörmokare Tore med hustru Agda och den nyfödde sonen Torsten, som senare fick tre systrar: Ulla, Kerstin och Birgitta.

 

2 reaktioner på ”Om 30-talets självbyggeri – och hur det ser ut idag

  1. En fd kollega till mig, som gick i pension för tio år sedan, berättade att hans farbror bodde i ett av husen längs Sockenvägen och ingen kunde förstå varför han ville bo sååååå långt utanför stan 😂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s