Bilden ovan: Johanneshovs IP (vänster) och Johanneshovs isstadion (höger, som öppen bandyarena) cirka 1955, okänd fotograf, [Public domain], via Wikimedia Commons
Johanneshovs IP började byggas 1918 som ett nödhjälpsarbete och invigdes 1928. Anläggningen bestod av en gräsplan, två grusplaner och löparbanor för friidrott. ldrottsplanens norra sida byggdes på delar av befästningsmurar från Johanneshovs Skans, det ofullbordade befästningsverk vars bygge avbröts på 1860-talet.
År 1944 utökades anläggningen till en publikkapacitet på 12 000 åskådare. Här spelade Hammarby IF 69 allsvenska matcher åren 1954-65. Hammarbys högsta publiksiffra i en seriematch på Johanneshovs IP är 13 483 mot Västerås SK 26 augusti 1955. År 1967 ersattes anläggningen av Söderstadion.
(Rättat e ö med uppmärksam läsare. Se kommentarer nedan.)
Per-Gunnar minns muren på norra sidan som vette mot Söder. Om man var ute i god tid fick man en sittplats på densamma. Nedanför muren var det enbart ståplatser.
Vid hemmamatcherna ekade hejaramsorna såsom ”Heja Hammarby friskt humör det är det som susen gör” eller ”Sassa, brazza mandelmassa” anförda av hejarklacksledaren ”Bagar” Henning och hans megafon.
Numera plankar man in på tunnelbanan. På min tid plankade man in på fotbollsmatcher. Minns själv hur undertecknad och en kompis kröp under staketet och intog sittplatser på Södra sidan. Vi hann inte mer än sätta oss förrän en stadig näve tog tag i oss och såg till att vi hamnade utanför anläggningen.
Det var slutet på min brottsliga bana.
Förutom fotboll, bandy och isracing på Johanneshovs IP så arrangerades ett antal stora begivenheter i grannanläggningen Johanneshovs Isstadion. Bl.a försvarade Ingemar ”Ingo” Johansson sin titel där 1957 och Beatles uppträdde där år 1964.
Om oss som bodde i Enskede med omnejd 
På tal om muren runt denna idrottsplats minns jag ett kapitel i en bok av (eller med) den på 30-talet aktive sprintern Bertil von Wachenfeldt. Han berättar att man före loppen stod och rökte cigarr invid muren. När det så var dags, lade man den rykande cigarren på muren och ”sprang fort som f-n runt banan” för att hinna tillbaka innan cigarren slocknade… Det var tider, det!
GillaGilla
Stort tack för en härlig historia!
GillaGilla
Jag är född 1954 och vad jag kom ihåg så var det två bassänger då innan (Isstadion byggdes in med tak) på sommaren som man badade i en för oss små och en djupare. På läktarna låg man och solade på sin handduk och käkade medhavd bullar. Hoppas någon kan bekräfta detta så det inte är något jag drömt om.
GillaGilla
Du har inte drömt. Jag är född -49 och minns det väl. Tog mina första simtag i stora bassängen.
GillaGilla
Kul att få det bekräftat
GillaGilla
Uppgiften om publikrekord mot Halmstad 1953 stämmer inte. Lagen spelade inte i samma serie då. Publiksiffran stämmer däremot med matchen mot HBK våren 1955, men den matchen gick på Råsunda. Hammarbys högsta publiksiffra i en seriematch på Johanneshovs IP är 13 483 mot Västerås SK 26.8.1955.
GillaGilla
Tack för inputten! Den (sport)okunniga red plockade uppgiften från Wikipedia, som ju bygger på att uppgifterna kontinuerligt rättas. Det gör jag gärna här också. 🙂 Är stycket OK så här?
”År 1944 utökades anläggningen till en publikkapacitet på 12 000 åskådare. Här spelade Hammarby IF 69 allsvenska matcher åren 1954-65. Hammarbys högsta publiksiffra i en seriematch på Johanneshovs IP är 13 483 mot Västerås SK 26 augusti 1955. År 1967 ersattes anläggningen av Söderstadion. ” /Lena
GillaGilla
Den håller. Tack.
GillaGillad av 1 person
Jag minns Isstadion när den var ganska ny och fortfarande utomhusrink med sitt torn med matchklocka. Det fanns ingen jumbotron ännu. Hemmaplan för framför allt Djurgården och kanske också för flera lag. Men framför allt också hemmaplan för Tre Kronor.
Varje år under några år i slutet på femtiotalet spelades det en mellandagsturnering kallad Ahearn Cup med speciellt inbjudna lag från Sovjet, Tjeckoslovakien och Kanada men också svenska lag som Djurgården och kanske några till. Kanada kom 1957 med ett lag som hette Whitby Dunlop och som sopade banan med allt och alla. De vann senare VM i Oslo överlägset. Detta var före Sovjets stora dominans inom hockeyn. Vid den här tiden skickade Kanada ett lämpligt klubblag i stället för ett landslag med deras bästa spelare. De var ju proffs i NHL. Proffs fick inte delta enligt amatörbestämmelserna som fanns.
För egen del minns jag allmänhetens åkning. Det var då jag blev av med en hockeyklubba. Jag och en kompis var där och skulle åka lite. Vi hade tagit med oss våra hockeyklubbor, bandy var det inte tal om. Jag hade lindat min med gult band runt bladet. Efter en stund tröttnade vi på hockeyn och lämnade klubborna i omklädningsrummet. Det skulle vi inte ha gjort för efter en stund såg jag en kille som hade min klubba med det gula bandet omkring bladet. Jag konfronterade honom inför detta faktum men han var mycket större än jag så jag vågade inte argumentera mer. Dessutom var klubban inte märkt på något annat sätt med namn eller dylikt. Så där blev jag av med den och fick lära mig en ny läxa.
Isstadion byggdes senare om med tak och jumbotron och invigdes lagom till hockey-VM 1963. Där hade jag möjlighet att bevista tre matcher, bl a Tre Kronors minnesvärda match när man vann mot Sovjet och Kjell Svensson storspelade i målet, 2-1 tror jag det blev.
GillaGilla