Gunnar berättar: Jag gick genom kolonierna i Skarpnäck, såg de dignande äppelträden och upp i mitt sinne kom följande. Höstarna på 40-talet var alltid mörka och lite kyliga, dimman kunde ligga över husen med alla sina äppelträd. Vi småkillar som bodde i lägenheter hade ju inte några äppelträd, så varför inte göra räder in i trädgårdarna och palla lite buller.

Vi kröp längs staketen och in genom buskarna spanade in mot kåkarna för att se om någon kunde se oss där vi smög. Oftast gick det bra att palla några buller och de smakade alltid fantastiskt gott. Oj vad vi njöt!

Ibland var vi ett helt gäng som var ute på stråt bland villagatorna. Om vi hade haft en lyckad kväll med många äpplen i byxorna undrade säkert våra föräldrar från vem vi hade fått äpplena för inte hade vi pallat dem. Jag tror nog av våra föräldrar hade lite överseende med detta även om de förmanade oss att vi inte fick stjäla äpplen. Denna höstbild dök upp när jag gick där och såg de goda äpplena.

En del kanske undrar vad ”palla buller” betyder. Det var ju vår slang och jag har frågat många om de vet vad det betyder, men få har kunna svara. Var det ett lokalt slanguttryck här i söderort? Det verkar så. Men jag måste berätta att i boken Familjen, som kom för ett antal år sedan och handlar om några killar på Söder, har författaren Kjell Johansson använt just ”palla buller”, men då från en frukthandlare. Jag frågade Kjell angående detta slanguttryck och att han aldrig brukar använda slang i sina böcker, och han svarade att han inte brukar använda slanguttryck för de kan vara sådana tidsmarkeringar.

Ja ja, vi som var ute på pallarstråt tyckte det var både kul och lite skrämmande. Och för för övrigt kommer jag nog att palla ett och annat buller under senhösten när jag går igenom de olika koloniområdena här i Skarpnäck. Det sitt liksom i.

---

Här kan man läsa mera om Skarpnäcks Koloniträdgårdsförening, idag med 554 lotter Sveriges näst största koloniområde. Här kunde Stockholms arbetare bygga ett eget sommarhus och odla grönsaker och rotfrukter för att dryga ut den magra inkomsten.

De första kolonisterna kom till området 1936, och de första stugorna byggdes enligt en standardritning i funkisstil med det virke som fanns tillhands – från rivningar, andra byggplatser, eller fraktlådor. Senare flyttades äldre kolonistugor dit från koloniområden som försvann när man byggde bostäder, exempelvis i Dalen och Skärmarbrink. Föreningshuset, dansbanan och kioskerna byggdes i början på 50-talet på områdets festplats.

Kötiden för att köpa stuga växlar, år 2021 var den mellan 7 och 15 år. För närvarande kostar det 400 kr/år att vara med på intresselistan. På senare tid har intresset ökat.

Bilden högst upp på sidan visar Skarpnäcks koloniträdgårdsområde hösten 2010, av Holger.Ellgaard (CC BY-SA 3.0) via Wikimedia Commons