I mars 2022 sändes TV-programmet Husdrömmar från ett av radhusen på Margaretavägen i Gamla Enskede. Avsnittet “Radhusdröm till varje pris” kan ses på Play till 1 oktober. Förra gången arkitekten Gert Wingårdh och Anne Lundberg var i Enskede var 2020 när man besökte ett av de små husen på Enskedefältet, där man satsade på självbyggeri, eftersom det visat sig att Gamla Enskede var för dyrt för vanliga arbetare. Här kan man läsa om 30-talets självbyggeri och hur det ser ut idag.

Radhusen i Gamla Enskede är betydligt mer populära idag än i början av 1900-talet när de byggdes. Här kan man läsa mera om “Sveriges första trädgårdsstad”, som var tänkt att bli ett mönstersamhälle för arbetare med bland annat över 300 radhus. Den nya radhusidén var dock svårsåld, de gick inte ens att hyra ut. Tidningarna skrev:

Flyttar man ut på landet så väntar man sig annat än denna enfamiljskasern.

Det blev bara sex radhuslängor på Margaretavägen.

Arkitekt Wingårdh kommenterar: “Idag ligger de åtråvärda små radhusen på Margaretavägen i stan. Och är kanske Stockholms dyraste kvadratmeter.”

Elin och Gabriel med treårig dotter köpte sitt 68 kvm stora radhus på Margaretavägen för 8,9 miljoner, och räknade med en renoveringsbudget på 1,5 miljoner. Planen var att allt skulle vara färdigt på tre månader.

Förra ägarna bodde där 50 år och även de nya ville behålla det historiska radhusets originalutseende. Men, med ett hus som har “proportioner som ett mjölkpaket: litet och högt” behövs ändå några ändringar. För att få mera plats ville man använda även källaren som boyta, trots att det var lågt i tak. Därför hade man tänkt sänka källargolvet så mycket som möjligt.

Arkitekten Gert varnade för såna förändringar: Med en oinredd vind får man bort fukten. Och så finns här en källare – där fukten ska vara. Man framtidssäkrar ett hus genom att INTE inreda källare och vind. Och om man försöker sänka golvet är risken stor för obehagliga överraskningar. Man vet inte hur det ser ut under, och det finns dränering utanför huset. Gräver vi under den finns risken att vattnet sipprar in under den nivån och det blir översvämning.

Till slut hittade familjen en annan lösning. När de tog upp hål vid avloppet i köket såg Gabriel (också arkitekt) en möjlighet att öppna delar av undertaket till källaren utan att ta bort all isolering. Där fanns ett mittlager fyllt av jord, därunder luftspalt, råspont och puts. Det blev 5-7 cm som man kunde ta bort. Och så bilade man bort den lilla biten källargolv som behövdes för golvvärmen.

Från början fanns två rum i källaren, men efter ombyggnaden fick man plats med badrum, tvättstuga, extra toa, dusch, förråd samt ett större rum.

Så här ser källarvåningens nya planlösning ut. Bilderna nedan är ur Husdrömmar.

Wikipedia har mera info och de ursprungliga ritningarna.

På bottenvåningen var den enda ändringen att man tog bort den lilla avbalkningen i köket för köksingång och källartrappa – längst ner till höger på bilden. Dessutom satte man in glas i dörren till trädgården och fick alltså ett ljusare och rymligare kök. Avbalkningen hade skyddat köket från smuts på den tiden man bar ner bland annat kol i källaren. Men spåren efter väggen finns kvar i golvet – utifall att man skulle vilja sätta upp den igen. Köket gjordes om från 70-tal till att mera likna originalet från 1909 – fast med moderna inslag. Mellan ingångshallen och vardagsrummet satte man dessutom in fönster för att få in mera ljus.

På övervåningen finns fortfarande två sovrum, numera med en toalett.

Förutom (förutsedda) problem med takhöjningen i källaren stötte man på oväntat mycket asbestproblem med åtföljande sanering, i heltäckade dräkter. Och en oväntad bonus var när den nye husägaren hittade handsmidd spik, som han tog tillvara på.

Och hur gick det med tidplan och budget?

Hela ombyggnaden var färdig efter sammanlagt 100 dagar. Och med ROT-avdrag klarade man budgeten, vilket inte är vanligt i de här programmen.