När vi gjorde skolmognadsprov

Skolmognadsprov i Adolf Fredriks folkskola, Yngve Karlsson 1950 (CC-BY) 

Medan Hans-Göran försökte börja skolan ett år för tidigt, hade Lena tänkt vänta ett år. Småningom blev vi klassisar. Lena: Fast det var inte min idé att vänta ett år. Jag är född i november 1946 och var liten och spinkig för min ålder, så mamma tyckte nog att det var lika bra att låta mig vänta ett år, så att jag hann fylla sju.

Som jag minns det hade en granne dessutom sagt till mamma att man gärna kunde vänta ett år, eftersom det var så många som skulle börja 1953. Det var sant att vi fyrtiotalister var många, men senare dök misstanken upp att det kanske snarare var så att grannens barn inte fått godkänt på provet…

Det kom nämligen en äldre elev hem till oss, utsänd av överläraren(!) med meddelande att jag skulle göra skolmognadsprov. Jag har ingen aning om ifall jag hämtades direkt eller om vi fick en tid när vi skulle inställa oss, men jag vet att provet gjordes i skolan. Den enda uppgift jag minns är en teckning av ett hus och en flaggstång, där man skulle rita in rök och flagga. Om röken och flaggan blåste åt samma håll blev man godkänd. Jag minns det antagligen så tydligt eftersom jag blev ”med beröm godkänd”: de blåste inte bara åt samma håll, utan flaggan böljade dessutom i vinden, istället för att stå rakt ut som en pappskiva.

Så jag började skolan och det gick bra, på bilden från klass 1 i Röda skolan med fröken Lejon, står jag  längst till höger med ljusa flätor, som vanligt minst – även efter att jag fyllt sju. Jag ser att fröken har på sig samma förkläde som alltid, med sax och grejor i.

Lena-klass1-del

Bland dem i Facebookgruppen för gamla nytorpare  som minns skolmognadsprovet var nog Elisabeth mest kreativ: Tror att jag minns provet så väl för att de berättade att jag gjort fel! Fast det tyckte inte jag, för jag tyckte att det var bättre balans i bilden när röken och flaggan gick åt olika håll. Man ska alltid tänka utanför boxen. 😉

Evy minns att det även visades trianglar och kuber: Tror vi fick se på olika figurer och kryssa över de som inte hörde ihop. En bild var på ett hus där flaggan blåste åt ett håll och röken åt det andra hållet. Man skulle förstå vindriktningen och kryssa över det felaktiga. Fattar inte att jag kommer ihåg detta?

Per minns: Det kom en ”tant” hem till oss och pratade med mig. (”Tanten” kan ha varit en äldre elev.) Har bara ett vagt minne av det och har aldrig hört någon annan prata om det eller upplevt det. Men nu vet jag i alla fall att det inte bara var fantasier. 🙂

Micke gjorde provet och vet fortfarande inte hur han lyckades börja i ettan. Och Lena H testades och var inte ” mogen” alls! Jag är född – 55 och fick gå i en förskola ett år innan jag började första klass.

För Monica. född 51, blev något fel: min pappa blev kallad istället för mig! Han tyckte var jättekul, det tyckte inte jag! Tyckte han var så gammal: 36 år!

Liselott testades 1967 och minns speciellt att de två lärarna viskade om vissa av de blivande eleverna och ”tjingade” gullungarna. Inte är jag bitter…😆

Skolmognadsprov
Skolmognadsprov av Hernried, Karl Heinz, Nordiska museet (CC BY-NC-ND)

Det verkar lite oklart om/när alla måste göra skolmognadsprov eller bara de man kallade ”underåriga”, men enligt Huddinge kommuns historieblogg var det från sent 1940-tal fram till i mitten av sjuttiotalet som skolstarten föregicks av ett så kallat diagnostiskt skolmognadsprov. En del av provet gick ut på att barnen ritade en gubbe och fick poäng efter hur många (korrekt placerade) kroppsdelar som fanns med på teckningen. Barn som bedömdes vara sent utvecklade kunde hamna i en särskild skolmognadsklass.

1951 skriver DN under rubriken ”6000 barn prövas i år i skolmognad” att alla underåriga testades, dessutom samtliga nybörjare i 13 skolor av 37: Matteus, Engelbrekt, Hedvig Eleonora, Katarina, Eriksdal, Sofia, Skanskvarn, Björkhagen, Enskedefältet, Västberga, Alvik, Abrahamsberg och Ängby.

Överlärare Norman ansvarade för proven och berättade att det fanns tre typer av prov: Levin- och Lindahlsprovet tog 50 minuter och var bara grupptestning. Wigforssprovet tog tre dagar med två tim/dag och innefattade även individuell testning. I båda testerna fick man även fram varje elevs prestation inom gruppen.

Till skillnad från Lenas mamma verkar det vara ett problem att föräldrarna ofta ville låta barnen börja skolan för tidigt, för överlärare Norman avslutar: ”Föräldrarna brukar alltid komma med sina nybörjare, då de får anmodan av överläraren. Men antalet anmälda underåriga som anmäls minskar med varje år. Det verkar som om föräldrarna förstått att det inte är så fördelaktigt att skicka barnen för tidigt till skolan.”

Allmänna skolmognadsprov verkar ha diskuterats länge, 1953 fick DN en läsarfråga från en mamma: ”Har det blivit obligatoriskt att testa alla skolbarn – även de som har åldern inne?”

Kanske-skolmogen (2)
Bild ur DN 53-04-25

Frågan gick vidare till folkskoleinspektör Anna-Maja Edstam. Det är alltså samma person som 1951 som överlärare startade försöks-verksamheten i Nytorp, dessutom en av de första kvinnliga skolledarna och en legend inom Stockholms skolväsen. Hon svarade:

”Skolmognadsprovet är inte obligatoriskt nånstans, utom för de underåriga. Och även om utlåtandet skulle bli att det normalåriga barnet inte är färdigt för skolan behöver inte föräldrarna rätta sig efter det. På flera håll i stora skolor finns dessutom skolmognadsklass eller lekskoleklass.”

Huddinge kommuns historieblogg visar ett exempel från 1967 på den särskilda blankett som fylldes i av hemmet för att kolla barnens förutsättningar för att börja skolan.

Det var tydligen frivilligt att lämna uppgifter, fast skolans önskemål var tydligt, för överst står (med kursiveringar):

”Ju bättre skolan känner sina elever, desto bättre kan den förstå och hjälpa dem. Nedanstående uppgifter om barnet lämnas i den utsträckning föräldrarna själv önskar i samband med att barnet ska börja skolan. Blanketten, som förvaras under lås, utlämnas endast till barnets lärare. De lämnade uppgifterna är att betrakta som ett första led i ett kommande förtroendefullt samarbete mellan hem och skola.”

Sen följer en lång rad frågor om utveckling, hälsotillstånd, syn och hörsel, ev vänsterhänthet (om barnet använder båda händerna kanske föräldrarna vill diskutera ”val av hand” med läraren) , infektionskänslighet, motvilja mot speciell mat, sovvanor, ev sängvätning (dag eller natt), talutveckling, ev stamning, hur ofta läses sagor, syskon, kamrater, ev förskola, intressen. favoritlekar, känslomässig utveckling, rädslor, känslighet för motgångar (i exemplet ritar mamman en extra ruta för ”Ibland”), familjeförhållanden, faderns och moderns arbetstider och ev barnpassning utanför hemmet. Samt plats för ”Övriga upplysningar som föräldrarna tror kan vara av värde för läraren att känna till för att bättre förstå och kunna hjälpa barnet.”

I instruktionen för lärare står: ”Läsningen slutar för av inskrivningen berörda lärare kl 11.45, varefter dessa konfererar och ställer iordning nödvändigt material.” Här verkar man testa alla barn, inte bara underåriga, och med både ”ledare” och ”bisittare”.

Påminner inte alltihop om den gamla muntan, med censorer? 

Skolmognadsprov-ppr

 

2 reaktioner på ”När vi gjorde skolmognadsprov

  1. Intressant. Jag minns att jag (som började 1:an 1972) var med min mamma någonstans (kommunen?) och pratade med en kvinna innan skolstart. Kvinnan frågade om vi pratade finska och min mamma sa ja (undrar varför?) fastän vi talade svenska hemma (kvinnan borde väl ha hört det när vi var där på inskrivning?) och det bara var min mommo och moffa som talade finska/meänkieli. Det innebar att jag hamnade i en klass där vi bara var två ungar som hade svenska som modersmål… resten talade finska eller meänkieli. Vi hade två lärare under de första tre åren, en finsk kvinna som var där några timmar per dag, som någon form av stöd, och så vår svenska lärarinna.

    Gilla

    1. Det var nog välment, men du blev alltså invandrare i eget land… Min dotter har en tysk pappa och blev erbjuden hemspråksundervisning – utan att just kunna någon tyska, mest barnvisor tror jag.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s