John-Evert gick i Röda skolan, med fröken Lejon som klassföreståndare. Småningom blev han ingenjör, och av honom har bloggen fått ritningar på den gamla skolan. Lena gick i samma klass och har hört att skolan egentligen skulle ha rivits före vår skolstart 1952. Så blev det inte. Här är vi i klass 1, med skolhuset i bakgrunden, och fröken Lejon iförd sitt välkända förkläde med alla fickorna:
Jag läser på för att äntligen få fullständig bild av det gamla plugget: Hur och när byggdes det ut, var låg skyddsrumsklotet, etc? Alla skolbilder utom klassfotot är från Stockholms stadsmuseum (BY-NC-SA). Klicka på bilderna för förstoring.
I digitala stadsarkivet kan man om ”Enskede gamla (folk)skola/Enskede folkskola” läsa:
Adress: Skolvägen/Guldsmedsvägen
Byggår och arkitekt: 1903, Georg A. Nilsson
Folkskola, Grundskola (åtm 1962-1967 åk 1-6)
Tvåvånings röd träbyggnad, tillbyggd 1922, kallad ”Röda skolan”. Låg vid nuvarande Guldsmedsvägen / Röda backens väg. Lokaler utnyttjade som provisorium för Samrealskolan i Enskede 1943-1945 (som senare blev Enskede högre allmänna läroverk, därefter Enskede gymnasium, för att läggas ner 1974).
UPPDATERING: Sonia från Arkadvägen 14 har bekräftat: Ja, den röda ”stugan” var Samrealskolan, där jag gick (efter Hammarby skola). Därefter blev vi inhysta i Årsta skola och om vintern (det fanns snö på den tiden!) hade vi vilda bataljer med folkskoleungarna. De kallade oss kissedoggar, vad nu det betyder. Sedan blev det inflyttning i nybygget vid Gullmarsplan, där jag tog både realen och studenten. Och nu bor jag på norra Öland!
Åter till arkivet. Där står också: ”Nedlagd och riven 1967”. Men i ”Enskede 100 år” läser jag att huset visserligen slutade vara skola i slutet av sextiotalet, men inte revs förrän 1977. Skolan har under sitt långa liv hört till olika rektorsområden, bl a Brännkyrka, och i ”Brännkyrka 1913-2013” står:
Redan innan Gamla Enskede började byggas fanns en skola i området, Röda Skolan, vilken låg i närheten av gården Stora Gungan. Den blev snabbt för liten, varför man beslöt sig för att bygga en ny stor skola, Enskedeskolan, vilken stod klar samma år som kyrkan, 1915. Röda Skolan revs 1977.
Och i Facebook skrev någon som gick där till 1967, då skolan stängdes, att byggnaden sen användes av konstnärer i ytterligare tio år, tills den slutligen revs.
Ritningarna vi fått är ”uppmätningsritningar” och visar alltså byggnaden i befintligt skick, före planerade ändringar. I det här fallet skulle skolan tydligen byggas ut.
Högst upp anger stämpeln att handlingarna ”inkom 19 juli 1920”, och längst ned till höger ser man att de upprättats i februari samma år av samme arkitekt som ritade skolan, Georg A. Nilsson.
Så här såg alltså fasaden mot väster ut från början:
Och så här minns vi skolan, med tillbyggnaden till vänster, alltså norrut.
Det är i den tillbyggnaden Anna mindes att skolvaktmästaren med familj bodde, med egen ingång utifrån samt en lägenhetsdörr direkt in i skolan, vid trappan i korridoren på bottenplanet. Här ser man både brevlåda och kläder som hängts ut för vädring.
Och så här såg det ut strax före rivningen, med tillbommade och trasiga(?) fönster, sett från berget:
Fasaden mot öster, dvs mot gatan och småningom tunnelbanan.
Om man tittar noga på fotot nedan skymtar man till höger om tillbyggnaden, där vaktmästaren bodde, skyddsrumsklotet, som satte min fantasi i rörelse redan då.
Någon tydligare bild av klotet hittar jag inte, men som jag minns det fanns där sittbänkar längs den runda väggen och en järndörr som hängde genomrostad och vidöppen. Dessutom har jag för mig att det fanns fönsteröppningar, kan det verkligen stämma? Men min stora fråga var förstås: Vi hade bara ett sånt klot, vilka skulle ha fått plats där – lärarna? Och hur länge hade man velat vara där?
Inför rivningen såg den f d skolan ut så här, sett från gatan med bilarna:
Fasad mot norr före utbyggnaden.
Och så här såg skolan ut inför rivningen 1977, från hörnet.
Fasad mot söder, med ingången där jag minns att vi ställde upp oss klassvis för att bli insläppta efter rast.
Och så här såg den ut strax före rivning, med vindflöjeln fortfarande på plats. Tittar man nära ser man årtalet: 1902.
Nedan förbereds rivning av vad som ser ut att vara Annas klassrum, det som hade beteckningen II 2 (dvs andra våningen, klassrum nr 2).
… och som såg ut så här när det begav sig, med fröken vid orgeln, blommor på katedern och svensk flagga.
På samma våning låg tydligen det gamla tvättstället med det snirkliga underredet, som jag inte minns att jag sett, men det måste ha funnits där, för det fotot är daterat 56-62. På dörren till vänster om tvättstället står ”VÅN II SAL”. (Uppdatering: Läs även Annas kommentar nedan.)
På bilderna från Stadsmuseet finns alltså bildbevis för när skolan revs: 1977 är man i fullfärd med att riva den här dörren, som ser ut att ha varit ingången till 1922 års tillbyggnad.
Änteligen tror jag mig ha fått en bild av den gamla skolan som inte finns mer. Om jag fattat/skrivit fel hoppas jag att någon rättar mig.
Eller berättar mera, förstås! /red Lena
Om oss som bodde i Enskede med omnejd 
Du har verkligen berikat alla oss som en gång gått i Röda skolan men sannolikt glömt det mesta! En mäktig kultur- och forskargärning. Jag ser också att min äldre bror Krister finns med på fotografiet. Hälsningar Staffan
GillaGilla
Tackar, själv har jag väldigt gott glömme. Lite roligt dock att jag efter alla dessa år minns så gott som alla namnen på klasskortet, så brukar det inte vara med mig och namn…
GillaGilla
Minns att barnaga va ok då åxå ah ända fr t 4e el 5e klass ha ja föme. Straff fans i olika former 😡
GillaGilla
Hej Lena!
Tack för minnesrik beskrivning av och om Röda skolan som ju även var min skola på den tiden. Tänkte på dina funderingar kring Kulan. Vill säga; tror att den var tänkt som skyddsrum för vaktmästaren och hans familj? Så vet jag att jag tänkte som barn …
Mh Bo
GillaGillad av 1 person
Det skulle vara roligt att veta vilka teorier övriga barn hade. För jag minns inte att vi pratade om det.
GillaGilla
Jag tror att du har rätt beträffande skyddsrumskulan. Den var säkerligen avsedd som skyddsrum för skolvaktmästaren med hustru (och ev. barn).
Fler än ca 4 -5 personer kan inte ha fått plats där inne.
GillaGilla
”1977 är man i full färd med att riva den här dörren, som ser ut att ha varit ingången till den tillbyggda vaktmästarbostaden.”
Nej, det är det inte utan det är ingången till den längan med 4 klassrum (2 på BV och 2 på ÖV) som byggdes till 1922, där mitt klassrum låg – den längan som även fick en vaktmästarbostad med lägre takhöjd än längan, liksom en ”eftertanke”, vilken tillkom i norra änden av tillbyggnaden.
Titta på de två relevanta fotona igen. Ingången till vaktmästarbostaden är en betydligt större inbyggd ”veranda” med en enkeldörr utan fönster men med ett fönster över ytterdörren samt ett avlångt fönster till höger om entrédörren, en trappa med hela 5 trappsteg upp till dörren (på grund av den svagt sluttande tomten) och den har en helt annan typ av tak som sluttar åt sidorna.
Ingång A, till den år 1922 tillbyggda längan där mitt klassrum låg på ÖV, har dubbeldörrar med fönster och ett tak som sluttar åt tre håll.
GillaGilla
Tack för hjälpen! Det var faktiskt den dörren jag menade, fast jag ser att det inte lät så. Jag har ändrat.
GillaGilla
Jag minns inte heller det gamla tvättstället med det mycket vackra snirkliga underredet av gjutjärn; detta är ett par konsoler som själva tvättstället vilar på. Det ser för övrigt ut att vara ett tvättställ av emaljerad järnplåt snarare än porslin.
(Undrar om rivningsgubbarna tog vara på det? Sådana vackra järnkonsoler skulle man kunna återanvända till t.ex. ett litet tak över en ytterdörr till en villa, eller möjligen till en bred hylla eller till ett bord fast monterat vid en vägg.)
Detta tvättställ låg dock inte i den år 1922 tillbyggda längan utan sju trappsteg högre upp, i den ursprungliga huskroppen. Jag tror att det är på ÖV inuti trapptornet som detta tvättställ fanns beläget. Du ser att det är en yttervägg med ett fönster (nåja, högerkanten av ett fönsterfoder) rakt fram och en taklucka upp till vinden i innertaket. Jag antar att detta tvättställ funnits med sedan skolan först byggdes då de snirkliga gjutjärnskonsolerna är av mycket gammalt datum – snarast sent 1800-tal, faktiskt. Jag har sett liknande här i England i badrum som inretts på 1880-talet
Om du tittar på det foto som tagits i korridoren på ÖV i den år 1922 tillbyggda längan så är de tvättställen av betydligt yngre datum. Du visade det fotot på annan plats.
GillaGilla
Tack igen! Nä, jag såg aldrig det fina gamla tvättstället o har ingen aning om var det låg. Men genom att zooma in lyckades jag se att det stod VÅN II på dörren bredvid, och så fanns ju en taklucka. Det låter troligt att det låg i tornet, och att man moderniserat de tvättställen som användes mera.
GillaGilla
Hej, jag heter Pelle Laag och bodde på Margaretavägen 4 när skolan revs 1977. Jag köpte av rivningsgubbarna virket i en skolsal. Väggarna visade sig vara i tre lager pärlspånt (sättet att isolera?). Det äldsta lagret var 22 mm tjockt och det nyaste 14 mm. Mycket av materialet finns i huset på Margaretavägen. Konsolerna till tvättstället känner jag mycket väl till. Jag tog hand om tre stycken. Två av dessa bildar vackra verandahörn i vårt hus i S:t Anna skärgård, Det tredje blev stulet när det låg under garagetaket. Vi har också återanvänt trappräcket som blivit verandaräcke. Jag monterade också ner en del av det vackra taket i korridoren, som blev källartak på Margaretavägen . Jag har en bild på konsolerna och verandan om intresse finns.
GillaGillad av 1 person
Tack för information, och vad roligt att höra att de vackra sakerna kom till användning! Det vore fint att kunna komplettera med bilder. Jag mejlar dig. /Lena
GillaGilla
Ååååhhhh! Please, kan jag (vi) få se foton av de vackra, snirkliga gjutjärnskonsolerna och din veranda!?
TRE konsoler??? Ett tvättställ hade alltid endast 2 stycken konsoler.
Har just precis nu läst din kommentar, Pelle, annars hade jag kommenterat långt tidigare. Det är tyvärr inte alltid jag får email när det skrivs ytterligare inlägg eller kommentarer.
Vilket trappräcke avser du?
Hälsningar från Anna Kajsa, bosatt i England (East Sussex) i nästan hela mitt vuxna liv.
(Jag gick i Enskede Gamla (Röda) Skola fr.o.m. sent i Augusti 1959 t.o.m. tidigt i April månad 1962, då jag flyttade till Gärdet – dvs, det var mina föräldrar som flyttade; min lillebror och jag blev ej tillfrågade utan var bara tvungna att flytta med . . . )
GillaGilla
Hej Anna! Huset med konsoler ligger på en ö i Sankt Anna skärgård. Just nu kommer jag inte över till ön pga isförhållanden. Bilder på huset har jag i en gammal dator som finns på ön. Jag har en bild som visar en konsol och trappräcket tillgänglig, men kan inte skicka den via denna sight. Skicka mig din mailadress så ska du få denna bild. Det fannns två handfat med denna typ av konsoler, en på vardera våningen.
Hälsningar
Pelle
GillaGillad av 1 person
Beträffande skyddsrumskulan hittade jag denna blog på internet där det finns ett mycket bra, tydligt foto av just en sädan.
”Det är inte bara huset som är märkligt utan även detta klot som finns på tomten. Vad som har sagts till mig är att detta är ett skyddsrum från första världskriget. Det är möjligt att det är en sådant, dörr finns och man kan nog få plats tre fyra stycken inne i det solida klotet. ”
http://nicke-grozdanovski.blogspot.com/2011/03/markligt-hus.html
GillaGilla
Tack för länken, vilken jättebra bild på kulan, där man tydligt ser dörren. Nån sån lyckades inte jag lyckats hitta när jag for runt på nätet.
Vet du förresten var gymnastiksalen låg? Den låg väl på bottenvåningen och jag har för mig att den vette mot berget, men mitt minne… (det är därför jag bloggar och utnyttjar andras minnen. 😉 ).
GillaGilla
Ja, gymnastiksalen låg i den envånings tillbyggnad, eller utbyggnad, som vette mot bergknallarna (samt toalettbyggnaden) – det vill säga, mot väster.
Den tillbyggnaden var som sagt endast en våning hög, men gymnastiksalen hade mycket högt i tak (det ser man på det interiörfoto du hittat, Lena) – förmodligen på grund av vissa av redskapen (rep, bommar, klätterstegar). Den salen tog upp hela tillbyggnaden.
I fotot med Vaktmästarbostaden längst ner till vänster och ”långa längan” som låg i sluttningen ser man tillbyggnaden med gymnastiksalen högst upp i backen uppe på krönet av tomten.
GillaGilla
Gymsalen kommer tom ja ihåg som gick där 65-67 då många av oss flyttades t Nytorps skola där ja börja 3e klass. 2a flyttades t Enskede vita skola. 4a 5 å 6 va i 1barack 7-8 å 9 va tegelbyggnad. Kommer ihåg syokonsulent 1 sa att ja inte kunde bli sotare ens , vicken jävla tur tänkte ja ( hade ju sett hurom såg ut skitiga opp öv örona) så ja börja som billackerare lärling på Philipsson biopalatset 1 år el 2 eft d vart d många ställen Sickla Billack va 1 av dom roligaste haken. Trots all cellulosa thinner glömmer ja inte skolgången ah dom gng ja va där
GillaGilla
Minns någon rektorn för Samrealskolan, Baltzar Wahlström? Han hade haft polio och gick därför lite illa. En lärare i biologi hette Karna Abrahamsson och gifte sig Rödemölle. Hon var väldigt bra på alla sätt och mitt intresse för biologi kom tack vare henne. – När det var snö åkte vi skidor i grustaget intill skolan. Där gick det bra att göra ”hoppbackar” för de våghalsiga. Vår och höst spelades det kula på skolgården. Det var mest killarna som gjorde det, och en del blev väldigt ”rika” och hade svällande, tunga kulpåsar. Tjejerna hoppade hage och rep, gärna långrep. Det var enkla nöjen, men man hade roligt och fick röra på sig.
GillaGilla
Första rektorn för Enskede samrealskola hette Proschowitz. Han efterträddes av Baltzar Wahlström. Rektor Wahlström var också författare till realskolans lärobok i matematik.
Jag minns att jag uppskattade honom som lärare , fram till det att jag för ovanligheten skull skrev helt felfritt på ett matteprov varvid han yttrade ” Per Persson är den andre som lyckats lämna ett felfritt prov. Kanske smittad av hans bänkgranne och namne.” Min bänkgranne hette också Persson och var klassens ljus. Kanske har jag missförstått rektorns yttrande men det har förföljt mig genom livet. Skriver Per Bondelid fd Persson
GillaGilla
Känner med dig… Tänk vilka spår lärarnas ord kunde sätta – på gott och ont.
GillaGilla
Fröken Abrahamsson var en underbar lärare. Hon var min klassföreståndare i realskolan. Hon kunde små medel hålla ordning i klassen. På den tiden var det tillåtet med viss aga. Var man förtjänt av skriftlig anmärkning fick man välja mellan den och örfil. Alla med visshet, valde örfil som utdelades med en lätt smekning. Karna Abrahamsson bodde i villa i gamla Enskede där jag mfl. gratis fick extra lektioner i bl.a tyska för min del. /Per Bondelid fd Persson
GillaGillad av 1 person
Finns det några skolfoton från -56- -60 med lärare Brita fitinghoff
GillaGilla
Jag har ett klassfoto från Läsåret 1959-1960 (då jag gick i 1sta Klass) där vår ”Fröken”, Klassföreståndare Britta Fitinghoff-Johansson, finns med på ett separat litet foto i övre högra hörnet.
Rekor Signe Bengtsson finns även hon med, på ett separat litet foto i övre vänstra hörnet.
Totalt var vi 28 elever i den klassen.
Jag har fått en ny scanner-printer combi av en god vän men har ännu ej räknat ut hur jag ska få den att fungera. Om/när jag lyckas med det ska jag scanna in detta foto och skicka som attachment till Lena vars blog detta är så kan hon säkerligen lägga till detta foto.
GillaGillad av 1 person
Lena, har just läst din kommentar ” . . . vindflöjeln fortfarande på plats. Tittar man nära ser man årtalet: 1902.” Jag lyckades förstora det fotot och mycket riktigt; det står 1902 utstansat i vindflöjeln av plåt.
Så GLAD jag blev när jag läste och såg detta! I alla texter står det nämligen att Enskede Gamla (Röda) Skola byggdes år 1903, men jag har alltid, sedan jag var 6 år gammal, haft ett klart minne av vindflöjeln med årtalet 1902 utstansat.
Jag önskar att jag hade spiran med vindflöjeln . . . dock knappast någon idé såvitt man inte bebor ett hus byggt just det året. Hoppas att rivningsgänget tog vara på både spiran och vindflöjeln . . .
GillaGilla
@ Pelle Laag ~~~
Min email address: kasia8duck@gmail.com
Ser fram emot att få se fotot/fotona!
MvH Anna Kajsa
GillaGilla
Verkar som ja é yngst ( 58) här på sidan 🤔.kul å läsa om minnen som sträcker längre mitt.
GillaGilla