Enskede gamla röda skola – från ritning till rivning

John-Evert gick i Röda skolan, med fröken Lejon som klassföreståndare. Småningom blev han ingenjör, och av honom har bloggen fått ritningar på den gamla skolan. Lena gick i samma klass och har hört att skolan egentligen skulle ha rivits före vår skolstart 1952. Så blev det inte. Här är vi i klass 1, med skolhuset i bakgrunden, och fröken Lejon iförd sitt välkända förkläde med alla fickorna:

lena-klass1

Jag läser på för att äntligen få fullständig bild av det gamla plugget: Hur och när byggdes det ut, var låg skyddsrumsklotet, etc? Alla skolbilder utom klassfotot är från Stockholms stadsmuseum (BY-NC-SA). Klicka på bilderna för förstoring.

I digitala stadsarkivet kan man om ”Enskede gamla (folk)skola/Enskede folkskola” läsa:

Adress: Skolvägen/Guldsmedsvägen
Byggår och arkitekt: 1903, Georg A. Nilsson
Folkskola, Grundskola (åtm 1962-1967 åk 1-6)
Tvåvånings röd träbyggnad, tillbyggd 1922, kallad ”Röda skolan”. Låg vid nuvarande Guldsmedsvägen / Röda backens väg. Lokaler utnyttjade som provisorium för Samrealskolan i Enskede 1943-1945 (som senare blev Enskede högre allmänna läroverk, därefter Enskede gymnasium, för att läggas ner 1974).

I arkivet står också: ”Nedlagd och riven 1967”. Men i ”Enskede 100 år” läser jag att huset visserligen slutade vara skola i slutet av sextiotalet, men inte revs förrän 1977. Skolan har under sitt långa liv hört till olika rektorsområden, bl a Brännkyrka, och i ”Brännkyrka 1913-2013” står:

Redan innan Gamla Enskede började byggas fanns en skola i området, Röda Skolan, vilken låg i närheten av gården Stora Gungan. Den blev snabbt för liten, varför man beslöt sig för att bygga en ny stor skola, Enskedeskolan, vilken stod klar samma år som kyrkan, 1915. Röda Skolan revs 1977.

Och i Facebook skrev någon som gick där till 1967, då skolan stängdes, att byggnaden sen användes av konstnärer i ytterligare tio år, tills den slutligen revs.

Ritningarna vi fått är ”uppmätningsritningar” och visar alltså byggnaden i befintligt skick, före planerade ändringar. I det här fallet skulle skolan tydligen byggas ut.

Rödaskolan-ritning7-datering

Högst upp anger stämpeln att handlingarna ”inkom 19 juli 1920”, och längst ned till höger ser man att de upprättats i februari samma år av samme arkitekt som ritade skolan, Georg A. Nilsson.

Rödaskolan-ritning6-arkitekt

Så här såg alltså fasaden mot väster ut från början:

Rödaskolan-ritning5-väster.

Och så här minns vi skolan, med tillbyggnaden till vänster, alltså norrut.

RödaSkolan-berg

Det är i den tillbyggnaden Anna mindes att skolvaktmästaren med familj bodde, med egen ingång utifrån samt en lägenhetsdörr direkt in i skolan, vid trappan i korridoren på bottenplanet. Här ser man både brevlåda och kläder som hängts ut för vädring.

Gamla Enskede, sid. 027 , Gråark

Och så här såg det ut strax före rivningen, med tillbommade och trasiga(?) fönster, sett från berget:

Gamla Enskede, nya serien, sid. 042 , Gråark

Fasaden mot öster, dvs mot gatan och småningom tunnelbanan.

Rödaskolan-ritning1-öster

Om man tittar noga på fotot nedan skymtar man till höger om tillbyggnaden, där vaktmästaren bodde, skyddsrumsklotet, som satte min fantasi i rörelse redan då.

EnskedeGamlaRöda10014093-del

Någon tydligare bild av klotet hittar jag inte, men som jag minns det fanns där sittbänkar längs den runda väggen och en järndörr som hängde genomrostad och vidöppen. Dessutom har jag för mig att det fanns fönsteröppningar, kan det verkligen stämma? Men min stora fråga var förstås: Vi hade bara ett sånt klot, vilka skulle ha fått plats där – lärarna? Och hur länge hade man velat vara där?

Inför rivningen såg den f d skolan ut så här, sett från gatan med bilarna:

Gamla Enskede, nya serien, sid. 043 , Gråark

Fasad mot norr före utbyggnaden.

Rödaskolan-ritning3-norr

Och så här såg skolan ut inför rivningen 1977, från hörnet.

Gamla Enskede, nya serien, sid. 044 , Gråark

Fasad mot söder, med ingången där jag minns att vi ställde upp oss klassvis för att bli insläppta efter rast.

Rödaskolan-ritning4-söder

Och så här såg den ut strax före rivning, med vindflöjeln fortfarande på plats.

Gamla Enskede, nya serien, sid. 045 , Gråark

Nedan förbereds rivning av vad som ser ut att vara Annas klassrum, det som hade beteckningen II 2 (dvs andra våningen, klassrum nr 2).

Gamla Enskede, nya serien, sid. 051 , Gråark
… och som såg ut så här när det begav sig, med fröken vid orgeln, blommor på katedern och svensk flagga.

Gamla Enskede, sid. 030 , Gråark

På samma våning låg tydligen det gamla tvättstället med det snirkliga underredet, som jag inte minns att jag sett, men det måste ha funnits där, för det fotot är daterat 56-62. På dörren till vänster om tvättstället står ”VÅN II SAL”.  (Uppdatering: Läs även Annas kommentar nedan.)

EnskedeGamlaRöda10014097-gammalttvättställ

På bilderna från Stadsmuseet finns alltså bildbevis för när skolan revs: 1977 är man i fullfärd med att riva den här dörren, som ser ut att ha varit ingången till 1922 års tillbyggnad.

Gamla Enskede, nya serien, sid. 047 , Gråark

Änteligen tror jag mig ha fått en bild av den gamla skolan som inte finns mer. Om jag fattat/skrivit fel hoppas jag att någon rättar mig.

Eller berättar mera, förstås! /red Lena

11 reaktioner på ”Enskede gamla röda skola – från ritning till rivning

  1. Du har verkligen berikat alla oss som en gång gått i Röda skolan men sannolikt glömt det mesta! En mäktig kultur- och forskargärning. Jag ser också att min äldre bror Krister finns med på fotografiet. Hälsningar Staffan

    Gilla

    1. Tackar, själv har jag väldigt gott glömme. Lite roligt dock att jag efter alla dessa år minns så gott som alla namnen på klasskortet, så brukar det inte vara med mig och namn…

      Gilla

  2. Hej Lena!
    Tack för minnesrik beskrivning av och om Röda skolan som ju även var min skola på den tiden. Tänkte på dina funderingar kring Kulan. Vill säga; tror att den var tänkt som skyddsrum för vaktmästaren och hans familj? Så vet jag att jag tänkte som barn …

    Mh Bo

    Gillad av 1 person

    1. Jag tror att du har rätt beträffande skyddsrumskulan. Den var säkerligen avsedd som skyddsrum för skolvaktmästaren med hustru (och ev. barn).
      Fler än ca 4 -5 personer kan inte ha fått plats där inne.

      Gilla

  3. ”1977 är man i full färd med att riva den här dörren, som ser ut att ha varit ingången till den tillbyggda vaktmästarbostaden.”
    Nej, det är det inte utan det är ingången till den längan med 4 klassrum (2 på BV och 2 på ÖV) som byggdes till 1922, där mitt klassrum låg – den längan som även fick en vaktmästarbostad med lägre takhöjd än längan, liksom en ”eftertanke”, vilken tillkom i norra änden av tillbyggnaden.
    Titta på de två relevanta fotona igen. Ingången till vaktmästarbostaden är en betydligt större inbyggd ”veranda” med en enkeldörr utan fönster men med ett fönster över ytterdörren samt ett avlångt fönster till höger om entrédörren, en trappa med hela 5 trappsteg upp till dörren (på grund av den svagt sluttande tomten) och den har en helt annan typ av tak som sluttar åt sidorna.
    Ingång A, till den år 1922 tillbyggda längan där mitt klassrum låg på ÖV, har dubbeldörrar med fönster och ett tak som sluttar åt tre håll.

    Gilla

  4. Jag minns inte heller det gamla tvättstället med det mycket vackra snirkliga underredet av gjutjärn; detta är ett par konsoler som själva tvättstället vilar på. Det ser för övrigt ut att vara ett tvättställ av emaljerad järnplåt snarare än porslin.
    (Undrar om rivningsgubbarna tog vara på det? Sådana vackra järnkonsoler skulle man kunna återanvända till t.ex. ett litet tak över en ytterdörr till en villa, eller möjligen till en bred hylla eller till ett bord fast monterat vid en vägg.)

    Detta tvättställ låg dock inte i den år 1922 tillbyggda längan utan sju trappsteg högre upp, i den ursprungliga huskroppen. Jag tror att det är på ÖV inuti trapptornet som detta tvättställ fanns beläget. Du ser att det är en yttervägg med ett fönster (nåja, högerkanten av ett fönsterfoder) rakt fram och en taklucka upp till vinden i innertaket. Jag antar att detta tvättställ funnits med sedan skolan först byggdes då de snirkliga gjutjärnskonsolerna är av mycket gammalt datum – snarast sent 1800-tal, faktiskt. Jag har sett liknande här i England i badrum som inretts på 1880-talet

    Om du tittar på det foto som tagits i korridoren på ÖV i den år 1922 tillbyggda längan så är de tvättställen av betydligt yngre datum. Du visade det fotot på annan plats.

    Gilla

    1. Tack igen! Nä, jag såg aldrig det fina gamla tvättstället o har ingen aning om var det låg. Men genom att zooma in lyckades jag se att det stod VÅN II på dörren bredvid, och så fanns ju en taklucka. Det låter troligt att det låg i tornet, och att man moderniserat de tvättställen som användes mera.

      Gilla

  5. Beträffande skyddsrumskulan hittade jag denna blog på internet där det finns ett mycket bra, tydligt foto av just en sädan.
    ”Det är inte bara huset som är märkligt utan även detta klot som finns på tomten. Vad som har sagts till mig är att detta är ett skyddsrum från första världskriget. Det är möjligt att det är en sådant, dörr finns och man kan nog få plats tre fyra stycken inne i det solida klotet. ”
    http://nicke-grozdanovski.blogspot.com/2011/03/markligt-hus.html

    Gilla

    1. Tack för länken, vilken jättebra bild på kulan, där man tydligt ser dörren. Nån sån lyckades inte jag lyckats hitta när jag for runt på nätet.

      Vet du förresten var gymnastiksalen låg? Den låg väl på bottenvåningen och jag har för mig att den vette mot berget, men mitt minne… (det är därför jag bloggar och utnyttjar andras minnen. 😉 ).

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s