Hans kom från Ölandsgatan till Skärmarbrinksvägen, småningom bar det ut i vida världen.

Hans föddes 1940 och flyttade strax efter kriget från Ölandsgatan på Söder till Skärmarbrinksvägen 27. 1958-59 flyttade familjen till en nybyggd trea i Bredäng på Ålgrytevägen, högst upp med en härlig utsikt över Mälaren.

Bilden ovan är från januari 2020. Lägenheterna är nu bostadsrätter och tillhör bostadsrättsföreningen Blåsin(!), som bildades 2007 och på sin hemsida talar om att de forna barnrikehusen, uppförda 1944, nu har ”grön” kulturhistorisk klassificering, dvs är särskilt värdefulla från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässig och konstnärlig synpunkt. 

Hans berättar: Mina bästa kompisar på Skärmarbrinksvägen var Bertil Vistam och Sune Gyllheden. Bertil bodde längre ner på samma gata (mitt emot fiskaffären), var intresserad av musik, spelade bland annat trombon i Skansens Vaktparad och spelar fortfarande basun. Han blev också en duktig friidrottare och svensk mästare i 400 m häck flera gånger.

I SvD finns en bild från 1964:

BertilVistam-1964

På Skärmarbrinksvägen bodde också en gymnast, som var några år äldre än vi och kallades för Mickey. Jag har tyvärr glömt hans fullständiga namn, men tror att det var han som inspirerade Bertils lillebror Gunnar att bli gymnast.

Gunnar har berättat om när han “stajlade” på studsmattan i Nytorp genom att hoppa ända till andra våningen och göra volter. Han överlevde och ingick småningom i Sveriges OS-trupp i gymnastik i Sarajevo.

Min andra bäste kompis Sune bodde på Artistvägen mitt emot oss. Han började tidigt med balett på Kgl. Operan. Blev fast anställd så småningom, men sadlade om efter lumpen och blev elingenjör på Ericsson.

Bilden från DN visar Sune på elevskolans uppvisning 1958.

SuneGyllheden-1958

De två första åren gick jag i Enskede röda och hade Alma Andersson som lärarinna. Jag minns att det fanns en hög granhäck på två sidor som var så tät att man kunde springa uppe på den. Sen flyttade jag till Enskede vita i två år innan det blev dags för Gubbängen Samrealskola i fem år. Efter realskolan gick jag Stockholm Stads Yrkesskola på Kungsholmen där jag efter fyra år som målarlärling så småningom startade eget, men det är en helt annan historia.

I det sammanhanget kan jag inte låta bli att nämna att eftersom jag haft ett mycket innehållsrikt liv med fyra helt olika yrken, vilket fått mig att flytta till Gävle, där jag fortfarande bor och dessutom gjort att jag arbetat och bott i Sovjetunionen, Frankrike, Turkiet, Ryssland, Kazakstan, Litauern och Ryssland igen, så skrev jag ner min levnadshistoria och gav till våra fem barnbarn. Det blev 17 sidor och uppskattades mycket av dem.

Det kan jag verkligen rekommendera alla att göra. Man glömmer så lätt.

Redaktören kan förstås inte låta bli att instämma: Bloggen började ju just för att samla våra minnen, innan de försvinner med oss. Ett litet tips: En jubilar skickade faktiskt ut sitt livs historia, som hon berättat den här på Enskedebilder, med bilder och allt, tillsammans med inbjudan till sin födelsedagsfest. 

En reaktion på ”Hans kom från Ölandsgatan till Skärmarbrinksvägen, småningom bar det ut i vida världen.

  1. Hej! Jag har en syster som heter Birgitta och är född 1940 och har bott på Skärmarbrinksvägen . Hon undrar om du heter Hans Mörk. I så fall vet hon vem du är. Enligt min syster skulle denna Hasse Mörk vara en riktig snygging.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s