Vandring längs Göta landsväg

Bild ovan: Göta landsväg 1861, Topografiska kåren [Public domain]

I maj gick vi guidad tur med Maj Sandin från Enskede och Brännkyrka hembygdsföreningar. Om inget annat anges är bilderna tagna av Ingemar Lindmark. Vi följde Göta landsväg från Skansbacken till Älvsjö – så gott det nu går för närvarande, när en stor del av Årstafältet är avspärrat eftersom man bygger ”Årstastråket”, där 3000 nya bostäder ska uppföras ”i stadslik miljö”.

Så här såg Göta landsväg ut 1960, i bakgrunden byggde man nuvarande Årsta.

Götalandsväg-årstabygg1960
Årstafältet med gamla Göta landsväg. Foto: Lennart af Petersens, 1960 (CC-BY)

Nuvarande Årsta började man bygga 1942 som en del i folkhemsbygget, där alla skulle ha råd till en god bostad. Här kan man läsa mer om förortsboende på 40- och 50-talet.  De första husen som byggdes var s k barnrikehus, där barnrika familjer fick kraftigt reducerade hyror. Likadana hus byggdes i bl a Johanneshov och Hammarbyhöjden. Här kan man läsa mer om barnrikehusen.

Men den här vandringen handlade om de gamla torpens och gårdarnas tid. Längst ner på sidan finns en karta, som fungerar även i mobilen. De röda namnen i texten är markerade på kartan. (Redaktören välkomnar som vanligt kompletteringar, rättelser och kommentarer.)

Enligt Stadsmuseets arkeologiska rapport är Göta landsväg Stockholms äldsta vägförbindelse söderut, anlagd ”senast under medeltiden”. Vägen förlorade sin betydelse som den enda landförbindelsen söderut från Stockholm på 1660-talet, när en ny landsväg byggdes från Hornstull till Fittja.

Gamla Göta landsväg började vid Götgatan och gick över Skanstull, där det tidigare fanns landförbindelse. Därefter fortsatte den mot Årsta, förbi Långbro och genom Huddinge, småningom vidare mot Södertälje. Vägens ursprungliga form finns bara kvar på några ställen. Den bäst bevarade delen går över Årstafältet, är fornminnesmärkt (RAÄ-nummer Brännkyrka 34:1), men tyvärr oåtkomlig medan Årstabygget pågår.

Vi startade vid Skansbacken, där Göta landsväg svänger av västerut, medan den andra gamla färdvägen, Dalarövägen, fortsätter förbi Kolerakyrkogården, som numera är och vidare söderut. (Här kan man följa Dalarövägen fram till Huddinge.)

Nedan vy upp mot Skansbacken.

Mot-Skansbacken_0077

Skanstull, Skanstullsbron och Skansbron har fått sina namn efter Söder skans, en försvarsanläggning som låg mellan Årstaviken och Hammarby sjö . Skanstull var en av de tullstationer som fanns vid infarterna till Stockholm fram till mitten av 1850-talet.

Fastigheten Skansbacken (Höjden, fd Nedre Skanskvarn) var det första värdshuset utanför södra tullen. Eftersom det låg utanför Stockholms tull var det även utom räckhåll för stadens polis, vilket gjorde den till en tidvis ganska skum plats. Ryktet blev allt sämre, och 1838 drogs krogtillståndet in. Därefter låg här slaktarbodar.

Skansbacken4-2018
F d värdshuset Nedre-Skanskvarn, Foto: Ingemar Lindmark 2018

Mittemot krogen Nedre Skanskvarn låg sen 1764 gården Skansberg. Där fanns ingen odlingsbar mark, men man lär tidvis ha haft lönnkrog. Från andra hälften 1800-talet fanns här mest slaktare, som jobbade hårt och delvis betalades med brännvin. Det gjorde inte miljön mindre stökig, och först när Skanskvarns krogtillstånd drogs in blev det något lugnare.

Krogen Lilla Gröndal byggdes 1753 och fanns kvar till 1838, då all utskänkning av brännvin förbjöds av sockenstämman. Därefter fanns här slakteri och trädgårdsmästeri, numera finns inga spår kvar. Där broarna nu ligger fanns tobaksåker. Längre bort, i Gröndalstorp, bodde slaktare fram till 1897, då Stockholms Nya Tapetfabrik byggdes. Den blev kvar till 1935, då vägen drogs om för tunnelbanebygget.

Längre ner ligger fortfarande Dödgrävarbostället vid den gamla Kolerakyrkogården, som numera är en park med promenadstråk och cykelväg. Några gravstenar finns kvar kring huset. Här kan man kan läsa mer om Kolerakyrkogården – och Galgbacken, som låg en bit längre bort (vid nuvarande Solandergatan).

Kolerakyrkogard-IMG_8885
Kolerakyrkogården 2017 av Ingemar Lindmark

Övre Skanskvarn (som numera heter bara Skanskvarn) byggdes 1762 och låg på Kvarnängen  (ungefär vid Gullmarplans Centrum) , som tillhörde Johanneshovs gård. 1829 brann kvarnen ner, eftersom mjölnaren glömt binda vingarna i en storm så våldsam att friktionen skapade gnistor. 1850 byggdes ”Nya Öfvre Skanskvarn” på samma plats, men 1859 måste den flyttas, eftersom Kvarnängen exproprierades inför byggandet av Johanneshovs skans – Skansen som aldrig byggdes, men ändå finns kvar.

Vid flytten byggde man till underdelen i holländsk stil, som bostad åt mjölnaren. 1882 slutade kvarnverksamheten på grund av bristande lönsamhet, bl a fick man konkurrens från ångmaskinsdrivna Eldkvarn. Därefter fanns här korkmalning, tvättstuga, trädgårdsmästeri, och slutligen, sen 30-talet serveringen Skanskvarn, som finns kvar än idag, trots flera rivningshot genom åren.

Skanskvarn-servering2018
Skanskvarn servering, foto: Ingemar Lindmark 2018

Ensta gård byggdes ca 1776 åt en tullvaktmästare som ville öppna krog, men inte fick tillstånd utan sålde vidare till en borgare som hade lönnkrog ett tag. På 1800-talet fanns här bland annat tobaksodlingar och handelsträdgård. 1917 bildades kolonimrådet Stugan (numera Skanskvarns koloniträdgårdsförening).  På en del av koloniområdets mark byggdes 1945 ”Högre allmänna läroverket i Enskede”, som senare blev ”Gullmarsplans (vuxen)gymnasium” och numera ”Värmdö gymnasium.”

Grynkvarnsparken ritades i mitten av 1950-talet av stadsträdgårdsmästare Holger Blom. Den fick sitt namn efter Grynkvarn, ett torp och en grynkvarn som fanns här i slutet av 1800-talet. Grynkvarns gård låg intill Huddingevägen (numera Johanneshovsvägen) och revs på 1940-talet. Kvarnen försvann snart men parken finns fortfarande kvar. Vi gick inte in där, men så här såg det ut på sextiotalet.

Grynkvarnsparken-64
Grynkvarnsparken 1964 av Ingemar Gram, 1964 (CC-BY)

Sundsborg kallades först Sundellsborg och var 1775-85 sommarbostad åt familjen Sundell. Därefter har här funnits mest trädgårdsmästare och handelsträdgårdar. 1917–1943 låg Ensta-Sundsborgs koloniområde mellan Skagersvägen-Gullmarsvägen. Sundsborg fortsatte att vara ett stort trädgårdsmästeri ända fram till mitten av 40-talet när både det och kolonistugorna ersattes av hyreshus.

Mitt emot Sundsborg (vid nuvarande Bolidenvägen 2) låg från 1762 torpet Linde, som sägs ha fått sitt namn efter en stor lind framför huset. Det användes som skjutsställe och krog, senare åkeri och lantbruk. Gården revs på 1950-talet.

Götalandsväg-skyltLinde_0086

Valla gård som gett namn åt området Valla har funnits sedan 1300-talet. Den sista gårdsbebyggelsen revs 1960 när det byggdes bostadshus på Valla gärde (nuvarande Årstafältet). Det är Göta landsvägs kurva runt Vallas ägor som fortfarande kan anas på Årstafältet och räknas till en av de bäst bevarade delarna av den gamla färdvägen.

En bit ifrån Valla fanns Valla stenvallsbro, som var kraftigt raserad innan den rekonstruerades 1998. Eftersom inga äldre avbildningar fanns hade man som förebild en valvbro av liknande typ som också låg utmed Göta landsväg: Alby i Botkyrka. Valladammen ligger fortfarande kvar på Årstafältet.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
Valla stenvalvsbro av Holger.Ellgaard – Eget arbete (CC BY-SA 3.0)

Vi vandrade vidare söderut. På väg till gravfälten i Örby såg vi att man bakom bakom byggavspärrningen verkar ha grävt en ny väg tvärsöver den gamla,  kulturminnesmärkta. Återstår att se hur det ser ut när bygget avslutats, enligt planerna 2025.

Götalandsväg-0102

Vid Kvarnbacken ligger ett gammalt gravfält. På en medfaren skylt kunde vi läsa att här har man hittat 10 högar och 10 stensättningar från den yngre stenåldern (550-1050 e Kr). Här syns tydligare vad som står på skylten.

Götalandsväg-Gravfält_0110

En liten bit längre fram finns den s k Örbyristningen på berghällen. Den är inte lätt att få syn på, men nu hade någon hjälpsamt skrapat bort växtligheten så att man med god vilja kan se att där står ”ÖRBY No 6”. Detta är enligt Riksantikvarieämbetet en väghållningssten (visande den vägsträcka markägaren var skyldig att hålla i farbart skick) eller möjligen ett gränsmärke för ett jordområde. Ristningen är forminnesmärkt (Brännkyrka 239:1).

Örbyristning_0117.jpg

Vi tittade från håll på gamla Örby kvarnstuga (nuvarande adress Julitavägen 2), eftersom den sen länge är privatbostad. Längre ner ligger Örby slott fortfarande kvar. Vid nuvarande Lisebergs bollplan låg torpet Anneboda.

Göta-landsväg-Kvarnbacken_0122

Göta-landsväg_0118

Småningom kom vi till Brännkyrka kyrka. Den ursprungliga kyrkan uppfördes sannolikt vid 1100-talets slut, och av den återstår delar av långhuset. Kyrkan hette tidigare liksom socknen Vantör, men efter ett antal bränder fick den 1450 sitt nuvarande namn. På kyrkogården här vilar Årstafrun som skrev dagbok, Märta Helena Reenstierna.

Brännkyrka-kyrka_0135

Kyrkan omgavs förr av allmänna byggnader. Klockargården var lokal för sockenstämmor och folkskola. Fattighuset låg sen 1600-talet där Åbyvägen nu går. Mitt emot det låg Lerkrogen, som först hetat Lars på krogen och senare varit omväxlande bostadshus och värdshus. Huset var bebott ända tills det och fattigstugan revs 1968, när Åbyleden skulle anläggas. Tanken var att Lerkrogen skulle återuppföras på annan plats, så stockarna märktes upp och lagrades – tyvärr tills det mesta ruttnat bort.
Här finns bildbevis på uppmärkningen.

Endast någon dörr och del av spisen lär ha kunnat användas när man 1986 byggde en kopia efter originalritningarna, nu på Götalandsvägen 224, nära Älvsjö station.

Så här såg gamla Lerkrogen ut strax före rivningen 1968, som synes fortfarande bebott.

Lerkrogen_1968a
Lerkrogen 1968 av Margareta Cramér – Digitala stadsmuseet (Public Domain)

Och så här såg det ut när vi var där och avslutade vår 2,5 timmar långa vandring med kaffe och smörgås. Det är nämligen där Brännkyrka Hembygdsförening har sin verksamhet.

Lerkrogen_0144

Efter kaffet berättade Brännkyrkas bildansvarige Arne Lönnebring om Kulturarvstockholm.se,  ett samarbete mellan Stockholms läns museum, Stockholms stadsmuseum och Stockholms läns hembygdsförbund. Just nu finns 852 av Brännkyrkas bilder tillgängliga där för allmänheten (icke-kommersiella projekt) och alla har möjlighet till kommentarer/rättelser/kompletteringar, precis som Wikipedia hålls uppdaterad. Så att det kan bli ”så rätt det går”.

Man siktar bl a på att komplettera med nytagna bilder på platser som förändrats mycket: Jämför exempelvis Ödledammarna och Globen – och så nu Årstafältet, förstås. Här återstår ju att se hur Göta landsvägs originalsträckning ser ut 2025, när byggstängslena tas ner. Stenvalvsbron är visserligen bara en rekonstruktion, men ändå…


Karta: Vandring längs Göta landsväg

Alla är välkomna att kommentera, komplettera och rätta!

Klicka på kartans ”Visa större karta” [ ] för att se kartan i eget fönster. Då ser du även listan över markerade platser. Zooma in och ut med ➕ och ➖ .
För att få mera information: klicka på en markerad plats. Via Google Maps kan du då även få en vägbeskrivning till platsen. Mer om våra kartor. 

 

 

En reaktion på ”Vandring längs Göta landsväg

  1. Elisabeth har hört av sig och påpekat:

    Gymnasiet jag gick i där vid Gullmarsplan hette ”Högre allmänna läroverket i Enskede”. En kort period hette det ”Gullmarsplans gymnasium” eller möjligen ”Gullmarsplans vuxengymnasium” innan det blev ”Värmdö gymnasium”. Jag tror inte att det hetat Enskede gymnasium öht.

    Red tackar för informationen och har ändrat.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s